Zoom: 0 1 2 3 4

Forskning, utredningar, dokumentation, artiklar


Det är idag fastlagt i ett stort antal utredningar att röken från småskalig vedeldning är hälsofarlig. Detta har varit känt i åtminstone 20 års tid!

Se exempel nedan:

Hur värmer vi svenska småhus i dag och i framtiden?

En oberoende faktarapport från arbetsgrupp inom Svensk Energi i samarbete med Elforsk och Villaägarnas riksförbund, december 2005.

…All förbränning – oavsett bränsle – medför en belastning på miljön. Även om perspektivet vidgas till den nordiska elmarknaden är utsläppen från elproduktionen relativt begränsade. Med svenskproducerad el blir det ringa utsläpp. För kunden erbjuder elbaserade värmelösningar i någon form enkelhet i användningen, hög flexibilitet och dessutom låga installationskostnader. Värmepumpar kräver dock i vissa fall stora investeringar men ger å andra sidan en kraftig minskning av energikostnaderna. Rapporten visar bl a att det är viktigt att vidta åtgärder för att minska värmebehovet i småhus – innan en eventuell konvertering av värmesystemet.

Hur vi ska värma Sverige i framtiden måste gå hand i hand med en strävan att uppnå ett uthålligt samhälle! Fokus ska vara att så långt möjligt hushålla med resurserna men också att välja uppvärmningslösningar som inte skadar miljön eller människors hälsa! Det är viktigt att begrunda och betrakta vilka miljö- och hälsoaspekter som det kan handla om. På hemmaplan handlar det om att i närmiljön begränsa olika utsläpp som påverkar vår hälsa och miljö – det gäller bl a utsläpp av fina partiklar, t ex från småskalig förbränning. Det är viktigt att analysera hur dagens verklighet ser ut och vilka miljökonsekvenserna och kostnaderna är för olika alternativ. Blundar man för dessa utgångspunkter är risken stor att stimulanståtgärder tas fram som leder i fel riktning. Risken kan vara stor att vi alla får betala felaktiga beslut med såväl ökad ohälsa som onödiga kostnadsökningar.

Energianvändning för uppvärmning av småhus (statistik från 2003)
Minst energianvändning: direktverkande el resp värmepump.
Värmepump kan sänka elförbrukningen med omkring 25 %.

Stora koldioxid- och metanutsläpp från bioeldning

De svenska småhusen belastar miljön med koldioxid.
Den överlägset största belastningen av koldioxid kommer från villapanna med olja. Lägst utsläpp av koldioxid kommer från bioeldad fjärrvärme, ny pelletspanna samt värmepumpar.
Vid biobränsleeldning bildas koldioxid. Vid småskalig biobränsleeldning bildas ofta metan till följd av att förbränningen är ofullständig. Metan är en betydelsefull växthusgas som per viktenhet gas ger 23 gånger större bidrag till växthuseffekten än koldioxid. Naturvårdsverket anger utsläppen vid pelletseldning till 900 gram metan/MWh bränsle. För ett aktuellt småhus (värmebehov 20.000 kWh/år) med pelletseldning innebär det ett årligt utsläpp av ca 450 – 500 kg koldioxidekvivalenter. Enligt utredningen Biobränsle-Hälsa-Miljö (år 2003) bedöms det samlade utsläppet av metan från småskalig ved- och pelletseldning vara 74.000 ton/år, motsvarande 1,7 Mton koldioxid. Av dessa kan grovt sett ca 70 procent eller cirka 1,2 Mton uppskattas avse småhus. I genomsnitt släpper de bioeldade husen ut ca 2.400 kg koldioxidekvivalenter. Man kan således konstatera att småskalig ved- och pelletseldning i genomsnitt är ungefär lika eller sämre ur klimatsynpunkt än alla andra alternativ utom oljeeldning vid nordisk elmix. Småskalig ved- och pelletseldning framstår som ännu sämre om man räknar med en svenska elmix.
För svenska förhållanden har elvärme fördelar med alternativen. Det beror på att alla alternativen innebär krav på förbränning i fjärrvärmecentralen eller lokalt i husen och det finns ingen förbränning som inte leder till oönskade emissioner även om det går att begränsa dessa med bra teknik.

Dessutom: Under senare tid har partikelutsläppen från småskalig biobränsleeldning uppmärksammats som ett allvarligt hälsoproblem. (Detta dock inte medtaget i rapporten)

I elpriset har koldioxidutsläpp inkluderats i priset. Vad gäller olja utgår straffskatt, med tanke på klimathänsynen. (Frisk Luft – Nu! undrar: Varför ingen straffskatt på ved- och pelletseldning som belastar miljön och hälsan betydlig mer?)


Tuffare klimat för vedeldare

Saxat ur Arbetarbladet 2004-01-26

Kommunerna får själva ställa krav på villaägares eldning

Allt fler villaägare värmer sina bostäder med ved. Men de tätnande rökdimmorna skapar både irritation och hälsorisker.
I takt med att el- och oljepriserna stiger blir det allt lönsammare att elda med ved.
För den som har tillgång till gratis ved innebär vedeldning en besparing på tiotusentals skattade kronor per år. Men även den som köper sin ved kan spara åtskilliga tusenlappar jämfört med om man värmer sin villa med olja eller el.

Elda kontinuerligt

Den ökade vedeldningen är dock inte bara av godo, visar åtskilliga studier och forskningsrapporter.
Om man eldar i äldre pannor utan ackumulatortank kan vedröken innehålla ämnen som bland annat är cancerframkallande.
Enligt en uppskattning som Energimyndigheten gjort finns i dag cirka 180 000 vedpannor som saknar ackumulatortank. För att kunna värma villorna måste dessa eldas mer eller mindre kontinuerligt under vintern.

Upp till kommunen

I ett nytt förslag som överlämnats till Miljömålsrådet vill man minska vedeldningens negativa miljö- och hälsopåverkan utan att någon onödig statlig reglering införs. - Energimyndigheten har därför valt bort tanken på en allmän tillståndsplikt, säger Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt i ett pressmeddelande. Kommunerna föreslås i stället få ökade möjligheter att kunna ställa krav på villaägarnas vedeldning.
I praktiken innebär detta att det är upp till varje enskild kommun om man vill ta i med hårdhandskarna.
Kaminer, öppna spisar, kakelugnar och köksspisar undantas från förslaget eftersom dessa oftast används som komplement till annan uppvärmning och därmed inte är lika skadliga.

Kräver totalförbud

Astma- och allergiförbundet vill dock gå betydligt längre än Energimyndigheten och krävde tidigare i år ett totalförbud mot all slags vedeldning i tätbebyggda områden, även när det gäller trivseleldning i braskaminer, kakelugnar och öppna spisar. Vedeldningsexperten och föreläsaren Bengt Erik Löfgren håller med om att vedeldning kan innebära både miljö- och hälsorisker. Men han poängterar samtidigt att det är de gamla vedpannorna som är den främsta orsaken.
- Ett hus med en dålig panna kan släppa ut upp till ett ton tjära per år. Byter man ut denna mot en miljögodkänd panna med ackumulatortank kan man komma ner till ett halvt kilo. Samtidigt kan man tillgodogöra sig mer av energin som finns i veden.

Peter Fredriksson


Dr Bertil Forsberg m fl rapporterar i

Mindre problem med småskalig biobränsleeldning – en studie av lokala möjligheter att nå framgång

2003-11. Energimyndigheten, Umeå Universitet

…Vedeldning är ingen ny företeelse i vårt land, men besvären från vedeldning tycks ha ökat i omfattning under senare år. På vissa platser utgör vedeldningen tidvis ett problem för luftkvalitén. Av 73 tillfrågade miljökontor uppger 63 att biobränsleeldningen i kommunen är ett miljöproblem. Alla dessa rapporterar att de får in klagomål på luften. Problemet består främst av att närboende är störda av lukt och nedsmutsning eller drabbas av andningsbesvär. Från hälsosynpunkt är det främst de inandningsbara partiklarna, flyktiga kolväten (bl a bensen och butadien) och större kolväten (PAH, bl a benspyren) som är skadliga ämnen. Svenska studier visar att halterna av förbränningsrelaterade partiklar (sot) och kolväten, är förhöjda i områden med hög frekvens av vedeldning. Utsläppens lokala betydelse framgår även av mätningar som har visat hur mindre orter med utbredd vedeldning kan ha högre halt av bland annat sotpartiklar än städer med omfattande trafik.
Det finns starka samband mellan temperatur och utsläpp samt utspädning av föroreningar. Inversion ger höga luftföroreningshalter även i små tätorter.
Övergången till mer småskalig vedeldning i elvärmda villaområden och det långsamma utbytet av gamla vedpannor är två väsentliga faktorer i det nygamla problemet.
Att klagomål på vedeldning blivit mer vanliga kan delvis bero på att vedeldning introducerats i områden som därigenom fått ett helt nytt miljöproblem innefattande lukt och nedsmutsning.
Fläktdriven lufttillförsel har blivit en vanlig ventilationslösning, och medför att vedeldningsrök utanför ett hus snabbt kan sugas in och kraftigt påverka inneluften. I det moderna villasamhället kan det också vara svårt att lagra veden torrt och sköta veden på samma sätt som man kunde i äldre dar.
En annan bidragande orsak till de ökande klagomålen kan vara att en allt större del av befolkningen lider av astma, och att det därför finns fler som lätt kan få kraftiga besvär när de utsätts för luftföroreningar. … Vid vedeldning i dåliga pannor kan bidraget till växthusgaserna bli större än om man eldar med olja för samma värmebehov p g a METAN utsläpp.
METAN ger 21 gånger större påverkan på växthuseffekten än koldioxid.
Flyktiga kolväten (VOC) ger sammanlagt 11 gånger större påverkan än koldioxid.
Även utsläppen av sot kan vara klimat påverkande.
Vid eldning med sur ved ökar utsläppen av kolväten, CO och stoft/partiklar ytterligare. Nyare pannor med ackumulatortank ger i storleksordning 100 gånger lägre utsläpp.
Naturvårdsverket bedömer att vedeldningen år 2000 stod för hela 40 % av landets samlade utsläpp av VOC, varav vissa bedöms vara cancer framkallande.
En stor del av de svenska partikelutsläppen bedöms också komma från vedeldning. Det finns beräkningar, som, med betydande osäkerhet, anger att vedeldningen är den största källan till partikelutsläpp, följd av den tunga dieseltrafiken och arbetsmaskiner. Tydligt är dock att allt fler studier visar att även ganska låga halter av partiklar akut kan försätta hjärt- och lungsjuka personer i allvarliga tillstånd och även leda till dödsfall. Även halter under gällande normer för inandningsbara partiklar (PM 10) har visat sig öka risken för astmaanfall, hjärtpåverkan och dödsfall bland äldre. Beräkningar tyder på att luftföroreningar från dålig vedeldning i Sverige orsakar hundratals dödsfall varje år.

Få kommuner mäter

En stor andel av miljökontoren upplever att biobränsleeldningen i kommunen utgör ett miljöproblem och rapporterar att de får in klagomål från närboende som är störda av lukt och nedsmutsning. Trots detta är det bara var femte kommun i studien som har använt sig av några luftföroreningsmätningar i områdena med biobränsleeldning… Eftersom mätningarna av luftföroreningar varit så begränsade i områdena med vedeldningsproblem, baseras inte kommunernas bedömning av olika åtgärders effekt på mätdata utan främst på fastighetsdata (byte av värmekälla etc) och klagomålsfrekvens. Det vore alltså önskvärt att fler kommuner i framtiden utvärderar sina åtgärder också med mätningar i de områden som är mest belastade ur vedeldningssynpunkt.

Kommunens instrument

Småskalig vedeldning räknas som miljöfarlig verksamhet. Men det krävs idag inte tillstånd för att installera eller bygga om en vedpanna, utan endast en anmälan till kommunen.
Behovet av bättre juridiska verktyg för kommunerna för att kunna minska utsläpp från vedeldning har funnits länge. Naturvårdsverket föreslog redan 1998 en förordning om åtgärder för att minska utsläppen från små anläggningar som eldas med fasta biobränslen. …
De lagar som kan tillämpas på småskalig vedeldning är i dag Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Det finns också förordningar om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt om tekniska egenskaper på byggnadsverk.
Boverket har byggregler (BBR) som gäller vid installation av nya vedpannor inom tätort, endast s k miljögodkända pannor accepteras.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett nytt styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i miljöbalken.
Förhoppningarna om att kommunerna skall kunna utnyttja MKN i sitt arbete med att förhindra utsläpp från småskalig vedeldning är stora…


Utdrag ur Per Kågeson

Miljövård till vilket pris?

Naturvårdsverkets Förlag 2001.

Vedavgaser dödar också

Den småskaliga vedeldningen svarade för ca 30 procent totalt 406 000 ton VOC från svenska källor 1998. Vedeldningen är den näst vägtrafiken största källan till utsläpp av bensen. Statistiken över partikelutsläppen är mycket osäker. Om man tar mittpunkten i det intervall som Naturvårdsverket (1999e) anger för vedeldningen, blir dess bidrag 35 000 ton av sammanlagt ca 75 000 årston. Vägtrafikens bidrag uppgår till 8 800 ton enligt samma statistik. Miljömålskommittén (2000) citerar uppgifter från Naturvårdsverket om att äldre vedeldade pannor utan ackumulatortank kan stå för så mycket som 2/3 av de totala PAH-utsläppen. På de platser där mätningar sker överskrids Miljöhälsoutredningens förslag till gränsvärde med upp till 10 gånger.

Viss osäkerhet råder om hur många pannor som till övervägande del eldas med ved. Det rör sig troligen om minst 250 000. Av dessa är endast ca 40 000 "miljögodkända" (Miljömålskommittén, 2000).

Ehrenberg och Törnqvist (1993) bedömde risken för insjuknande i cancer till följd av exponering mot ämnen i vedrök från direkteldade pannor till 100 fall per miljon invånare för människor bosatta i småhus i tätorter i norra Sverige. De uppskattade motsvarande risk i södra Sverige till 30 fall per miljon. För boende i radhus ansåg de risken vara tre gånger lägre än i villasamhällen. Ingen skattning gjordes av risken för människor boende i glesbygd respektive i lägenhet i tätorter. Baserat på Ehrenbergs och Törnqvists bedömning och förhållandet att direkteldning (utan ackumulatortank) fortfarande dominerar den småskaliga vedeldningen kan man skatta antalet insjuknade i hela landet till minst 100 personer per år. Av dessa dör förmodligen minst hälften i sjukdomen. Ehrenberg och Törnqvist anger att de uppskattade riskerna för olika typer av boende bedöms vara osäkra med en faktor 8.

Risken för att få cancer från vedeldning kan reduceras med minst 90 procent om all eldning sker i moderna pannor som eldas mot ackumulatortank. Det betyder att minst 45 människoliv (räknat på den mest troliga nivån vid direkteldning) skulle kunna räddas per år utan att vedeldningen behöver minska. Kunskap om detta har funnits länge. Myndigheterna har utrett frågan flera gånger på regeringens uppdrag (NUTEK och Naturvårdsverket,1993, och Naturvårdsverket, 1998). De föreslog 1993 att kommunerna genom ändring i hälsoskyddsförordningen skulle ges möjlighet att utfärda generella föreskrifter mot eldning med undermålig teknik. Regeringen ville den gången inte sträcka sig längre än att medge kommunerna rätt att beträffande direkteldade pannor föreskriva att annan uppvärmningsform ska användas inom vissa belastade områden under vissa tider (Prop. 1994/95:119). Kritikernas invändning att tillfälliga förbud inte skulle vara ett användbart instrument besannades så gott som omedelbart.

1998 föreslog Naturvårdsverket att regeringen med stöd i miljöbalken ska fastställa en förordning om småskalig vedeldning med innebörd att all vedeldning i vattenkylda pannor måste ske mot ackumulatortank senast år 2005. Förslaget remissbehandlades men sen har inget hänt. Ett utkast till förordning förelåg inom regeringskansliet i mars 2000 men beslutet uppges nu vara försenat till följd av "diskussioner inom regeringskansliet" (Gunilla Sallhed, Miljödepartementet 2000-05-29). I bästa fall kommer ett förslag till hösten. Möjligheterna att klara målsättningen till 2005 finns dock knappast längre annat än om ett stort antal vedeldare övergår till el eller olja. Brist på yrkeskunniga installatörer är det största problemet. Det rör sig om över 200 000 installationer.

Problemet hade kunnat undvikas om regeringen på ett tidigt stadium (helst redan 1995) givit kommunerna möjlighet att införa restriktioner i särskilt belastade områden. Då hade redan en stor del av omställningen ägt rum. Myndigheternas utredningar visar att kravet/åtgärden har hög samhällsekonomisk lönsamhet (Naturvårdsverket 1998 och 1999e), varför det är svårt att förstå varför ministrarna tvekar. Därtill minskar ackumulatoreldning vedförbrukningen med 35-40 procent. Man bör också komma ihåg att vedröken utöver cancer ger upphov till mer eller mindre allvarliga besvär hos 100 000-tals astmatiker samt hjärt- och lungsjuka. Forsberg och Kjellman (1990) visar på en hög subjektiv besvärsfrekvens bland invånare i en rad norrlandsorter (i vissa fall upp till 30 %).

Bristen på åtgärder innebär sannolikt att över 200 människor mist livet eller (med tanke på långa latenstider) kommer att mista livet till följd av onödigt hög exponering. Vi kommer aldrig att få reda på exakt vilka de är och därför uteblir en del av kritiken.

Regeringens säger i den senaste stora miljöpropositionen (1997/98:145) att "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Den tillägger att halterna av luftföroreningar inte får överskrida fastställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet och allergier eller för sjukdomar i luftvägarna. Målet ska nås inom en generation. Med nuvarande takt förefaller detta mycket osannolikt. Sverige kan t.o.m. komma att få problem att klara EU:s utsläppstak för lätta kolväten.

Regeringens avvaktande inställning till frågan om luftburna partiklar och VOC står i skarp kontrast till samma regerings "nollvision" inom trafiksäkerhetsarbetet. Nollvisionen och därtill sammanhörande etappmål har tvingat fram täta redovisningar och nya åtgärder när de gamla greppen visat sig vara otillräckliga. Om nollvisionen tillåtits omfatta dödsfall och andra hälsoeffekter av partiklar och lätta kolväten, skulle vi redan ha haft långtgående restriktioner avseende bl.a. småskalig vedeldning och förbränning av trädgårdsavfall, halm- och plastemballage. Nu har regeringen i stället prissatt människoliv som förloras till följd av utsläpp av partiklar och lätta kolväten mycket lägre än människoliv som går förlorade i trafiken. Den accepterar dessutom mycket högre kostnader för att reducera utsläpp av partiklar och kolväten från trafiken än beträffande samma ämnen från småskalig vedeldning.



Veden fortsätter att döda

Per Kågeson, författare och miljödebattör, artikel i Aftonbladet (990426)

Den småskaliga vedeldningen är ett av Sveriges största hälsorelaterade miljöproblem. Enligt Naturvårdsverket svarar vedeldningen för den helt övervägande delen av de svenska utsläppen av partiklar och PAH. Giftigheten hos PAH från vedeldning är emellertid mindre än hos PAH från dieselavgaser och en del av vedemissionerna äger rum i glest befolkade skogsområden. Sammantaget blir ändå vedeldningens bidrag till cancer orsakad av PAH av samma storleksordning som vägtrafikens. I relation till vedeldningens omfattning är utsläppen gigantiska. Förutom att ge upphov till ett par hundra cancerfall per år (varav en del genom upptag av partiklar med växande gröda) skapar vedröken betydande problem för astmatiker och andra allergiker samt för hjärt- och lungsjuka. Flera hundratusen människor berörs. T.o.m. i Stockholms län är vedeldningen enligt Landstinget den största källan till utsläpp av cancerframkallande ämnen!

Det finns lösningar på problemet. Genom installation av ackumulatortank av tillräcklig volym kan man förhindra att ofullständig förbränning i vattenkylda pannor ger upphov till stora utsläpp. Pelletpannor är en annan bra lösning. Den bästa tekniken kan reducera utsläppen med över 95 procent.

Den goda tekniken har funnits länge men regeringen har inte velat ställa de nödvändiga kraven. När den dåvarande socialdemokratiska regeringen 1995 avstod från att ge kommunerna nödvändiga maktmedel mot dålig vedeldning medförde detta en tempoförlust som kommer att leda till att minst 400 människor mister livet. Därtill kommer ett omfattande lidande bland astmatiker, allergiker samt hjärt- och lungsjuka.

Nu överväger regeringen lagstiftning på basis av ännu en rapport från Naturvårdsverket. Det är viktigt att reglerna nu blir sådana att de undanröjer varje risk för ytterligare misslyckanden och förseningar. Naturvårdsverket föreslår att ofullständig förbränning i vattenkylda vedpannor ska förbjudas från 1 januari 2005. Det innebär att berörda hushåll måste installera ackumulatortank eller annan utrustning som förhindrar dålig förbränning.

Förslaget är bra men Naturvårdsverket underskattar problemen med att genomföra 225 000 installationer till år 2005 och har inte analyserat vad som händer om omställningen inte kommer i gång i stor skala under de närmaste två åren. Vid oförändrad installationstakt under 1999 kommer det att återstå ca 200 000 tankinstallationer att genomföra under åren 2000-2004. Det innebär i snitt 40 000 installationer per år med början redan år 2000. För att planen ska lyckas måste tillverkning och installation av ackumulatortankar mer än trefaldigas inom det närmaste året och sedan ligga kvar på den nivån till och med 2004. Om så inte sker, blir det omöjligt att hinna i kapp senare. Tillgången till kompetenta VA-installatörer är mera begränsande än produktionskapaciteten.

Till en del kan problemet komma att lösas av att en del hushåll frivilligt övergår till någon annan uppvärmningsform. Men det kan också bli så att över 100 000 hushåll reagerar så sent på den nya förordningen att de på grund av flaskhalsproblem inte hinner installera tankar före 2005. I ett sådant läge kommer politikerna troligen att förlänga övergångstiden eller bevilja generösa dispenser från kravet på ackumulatoreldning. Resultatet blir fler cancerdödsfall och fortsatt lidande för astmatiker, allergiker och lungsjuka.

För att få en snabb och någorlunda jämn ökning av antalet installationer måste kommunerna få möjlighet att tidigarelägga kravet på ackumulatoreldning i tätbebyggda områden. Alla kommuner kommer inte att använda denna möjlighet eller bara utnyttja den för en del av sin tätortsbebyggelse. Man kan därför räkna med att efterfrågan på tankar och tankinstallationer kommer igång snabbare och samtidigt får en lugnare utveckling än om ackumulatorkravet ställs på all eldning från år 2005. Det är för övrigt rimligt att tolka miljöbalkens aktsamhetskrav så att ofullständig förbränning helt enkelt inte får förekomma inom tätbebyggt område!

Statliga bidrag är en annan möjlighet att stimulera en snabb omställning. Dessa måste för att få avsedd verkan i så fall bli höga det första året för att sedan successivt trappas av. Subventionsalternativet kan förväntas kosta skattebetalarna 1-2 miljarder kronor och utgör ett avsteg från principen att det är förorenaren som ska betala. Det finns egentligen ingen anledning att subventionera vedeldarna. Många av dem har tillgång till gratis ved och har under åren hunnit tjäna flera hundra tusen kronor jämfört med hushåll som använder el eller olja.

Regeringens huvudalternativ bör därför vara att snabbt sjösätta den nya förordningen och att därvid ge kommunerna möjlighet att tidigarelägga kravet på ackumulatoreldning inom tätbebyggt område. Kjell Larsson, som hittills haft föga framgång som miljöminister, bör göra vad han kan för att undvika ett nytt misslyckande.

Per Kågeson

"Sedan dess har det kommit rapport från Institutet för miljömedicin som visar att låga nivåer av partiklar i luften har allvarliga konsekvenser för hälsan - värre än man tidigare trott. Daglig inandning av partiklar i luften har klart samband med negativa hälsoeffekter som luftvägssymtom, lungfunktionspåverkan, sjukhusbesök p.g.a. luftvägs- och hjärtkärlsjukdomar samt dödlighet." (prof Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin). Gränsvärdet för de så kallade fina partiklar som speciellt finns i utsläpp från dieselmotorer och vedeldning bör sänkas kraftigt.


Följdproblem: Dålig ventilation

Det finns ytterligare ett problem som hänger ihop med vedeldning: Dålig ventilation. Grannarnas rökutsläpp resulterar självklart i att man inte kan vädra. Dålig ventilation kan ge upphov till fukt och mögelproblem som i sin tur medför hälsorisker. Dessutom leder dålig ventilation till att radon, tobaksrök och kemiska ämnen från byggnadsmaterial inte vädras ut effektivt. Och hälsoproblemen är stora enligt uppgifter som finns med i Miljöhälsoutredningen;
400000-500000 människor upplever sig så besvärade av inomhusklimatet att de får symptom.
25000-30000 barn är allergiska mot kvalster (som trivs i fuktiga miljöer)

Den andel av astma och/eller nedre luftvägskatarr hos små barn som kan förklaras med faktorer i inomhusmiljön har uppskattats till 20-33% för föräldrarnas rökning, 6-25% för pälsdjur i hemmet och 12-17% för bristande ventilation i bostaden. 400-900 lungcancerfall per år orsakas av radon.

Dålig luftomsättning är en kraftigt bidragande orsak till att man blir allergisk.
Det finns regler för ventilation. Boverkets normer för nybyggnad och Socialstyrelsens gräns för sanitär olägenhet i befintliga byggnader är ungefär en halv omsättning per timme.
I dag understiger ventilationen detta riktvärde i fyra av fem småhus och i ungefär hälften av bostadslägenheterna. Dessutom har ungefär 10% av alla hus fuktskador som borde åtgärdas.

Mekanisk ventilation (förstärkt självdrag) är lösning på detta problem (ett måste i hus som drabbas av mögel eller radon). Men är det rök/rökgaser ute, kan man inte stänga av den mekaniska ventilationen på samma sätt som man stänger ett fönster, utan röken sugs in i huset.


Småskalig vedeldning - betydelse som hälsorisk

Det finns anledning att ta ett ordentligt grepp för att råda bot på de kunskapsluckor som finns när det gäller den småskaliga vedeldningens betydelse som hälsorisk. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att småskalig vedeldning år 2000 sannolikt bidrar med hela 40% till landets samlade utsläpp av VOC (flyktiga kolväten). Bensen och butadin har beräknats utgöra den största risken vad avser cancerframkallande ämnen emitterade från vedeldning.

Nästan inga mätningar har gjorts i vedeldningsmiljöer, och speciellt inga exponeringsmätningar (i andningszonen), som ju är det relevanta vid riskbedömningar.

Vedeldning beräknas vara den huvudsakliga källan till PAH-emissioner till luft i Sverige och antas bidra med ca. 60% av de totala utsläppen. Vi vet emellertid inte heller här något om exponeringsgraden vid vedeldning. Vedeldning anses också utgöra en avsevärd källa till emissionen av små partiklar och i detta avseende helt dominerande på mindre orter där vedeldning förekommer. Hälsorisker vid inandning av små partiklar skulle kunna svara för en betydande överdödlighet och översjuklighet. Det är otillfredsställande att stora förändringar i samhället görs utan att man samtidigt undersöker hur detta påverkar exponeringen. Naturvårdsverkets riskuppskattningar är mycket osäkra genom att man extrapolerat från enstaka emissionsmätningar på vedpannor i laboratorier utan kännedom om den verkliga exponeringen.

Saxat från Naturvårdsverkets programkonferens på internet om miljöforskningen hösten 1999


Skrivelse till Miljöministern från Astma- och Allergiförbundet

Miljöminister Lena Sommestad
Miljödepartementet
103 33 Stockholm

Angående småskalig vedeldning

De hälsorelaterade problemen med småskalig vedeldning är inte ett nytt eller okänt faktum. Då frågan fått ny aktualitet, genom bland annat Per Kågessons artikel i DN, vill Astma- och Allergiförbundet passa på att återigen lyfta de krav som vi sedan länge ställt på ny lagstiftning på området. Dessa har framförts till Naturvårdsverket och Miljödepartementet vid flera tillfällen, utan resultat.

Astmatiker och andra med känsliga luftvägar är särskilt känsliga för rök från vedeldning och andra luftföroreningar. De drabbas av sjukdom också vid halter av luftföroreningar som ligger långt under gränsvärden och rekommendationer angivna av WHO. Vid höga halter av luftföroreningar kan man se en ökad användning av medicin och att antalet akutbesök på sjukhusen ökar. Vi ser nu fram emot ett förnyat intresse för frågan.

Småskalig vedeldning, i villapannor, kakelugnar och braskaminer, medför att en rad hälsofarliga ämnen släpps ut. Vedeldning brukar rangordnas som den tredje största miljöfaran för vår hälsa efter radon i bostäder och utsläpp från trafik. I mindre tätorter kan utsläppen från småskalig vedeldning svara för en betydande del av exponeringen av hälsofarliga ämnen. Sotpartiklar och kolväten som bildas vid förbränningen är de ämnen som anses vara mest hälsofarliga.

Rök från vedeldning i bostadsområden får på grund av den låga skorstenshöjden dålig utspädning och kan orsaka förhöjda halter av luftföroreningar. I tätt bebyggda bostadsområden har bostäderna ofta ventilationsanläggningar med från- och tilluft med värmeväxling (FTX). Många FTX-system går emellertid inte att stänga av och det går inte att stänga ute röken på samma sätt som vid självdragsventilerade hus. Dessutom måste en god luftväxling tillgodoses i inomhusmiljön, vilket försvåras om uteluften är förorenad av rök från vedeldning.

Förbränning av fastbränslen bidrar till föroreningar som orsakar luftvägsbesvär. Inom tätt bebyggda områden måste det göras ökade satsningar på utbyggnad av exempelvis fjärrvärme med krav på kontroll av utsläppen. Satsningar på rena energislag som sol, vind, vatten samt jord- och bergvärme måste stimuleras. Energi från sol samt jord- och bergvärme kan ses som goda lösningar som ersättare till småskalig vedeldning inom tätt bebyggda bostadsområden. I andra områden kan installation av ackumulatortank vara ett sätt att minska föroreningsgraden. Kommunerna har ett viktigt och stort ansvar för människors hälsa. Avvecklingsplaner för olämpliga uppvärmningsanläggningar kan påskyndas genom lokala beslut.

Mot bakgrund av ovanstående kräver Astma- och Allergförbundet:

Med vänliga hälsningar,

Ingalill Bjöörn
Förbundsordförande


Health Effects of Wood Smoke

Från Washington State Department of Ecology

A growing body of evidence suggests that we cannot ignore the medical consequences of extensive exposure to wood smoke. To view current air quality data, and information extracted from medical research on the health effects of household and neighborhood wood smoke: www.ecy.wa.gov/pubs/92046.pdf


Soot 'makes global warming worse'

By Alex Kirby
BBC News Online environment correspondent

Soot may be forgotten climate factor

The effects of soot in changing the climate are more than most scientists acknowledge, two US researchers say. In the Proceedings of the National Academy of Sciences, they say reducing atmospheric soot levels could help to slow global warming relatively simply. They believe soot is twice as potent as carbon dioxide, a main greenhouse gas, in raising surface air temperatures. But they say greenhouse gases were the chief cause of last century's global warming, and will probably remain so. The researchers are Dr James Hansen and Larissa Nazarenko, both of the Goddard Institute for Space Studies, part of the US space agency Nasa, and Columbia University Earth Institute. In their report, Soot Climate Forcing Via Snow And Ice Albedos, they suggest that trying to reduce the amount of soot produced would be easier than cutting carbon dioxide and other greenhouse gas emissions.

Stealthy culprit

They define soot as "mainly black carbon, the dusty by-product of incomplete combustion of fossil fuels, plants and wood". Its concentrations vary in time and place, but they are often high over China and India, where coal and organic fuels are used domestically, and over Europe and North America, where the main source is diesel oil.

Clean ice reflects back more solar radiation

The authors modelled how soot particles affect climate when they darken snow and ice, causing it to absorb sunlight rather than reflect it. It was the results of this modelling that persuaded them that soot is twice as effective as carbon dioxide in raising global surface air temperatures. The report says high soot emissions may have contributed substantially to global warming over the past century, notably to the growing trend in recent decades for ice, snow and permafrost to melt earlier in the spring. The authors believe there may be a second effect at work here as well - they suggest soot may cause glaciers, sea ice and ice sheets to melt at lower temperatures than they would otherwise. This could happen, they say, because the black carbon absorbs more solar energy than clean snow and ice.

Turning back the clock

The authors say: "Environmentalists and climatologists are not sanguine about soot, but they have devoted greater attention to sulphates. We suggest that soot is a more all-round 'bad actor' than has been appreciated." The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) does not include in its evaluations the influence of soot on snow and ice albedo in changing the climate.

The effects are widespread

Yet the authors say of their estimate for soot's effect on the Arctic and northern hemisphere land areas: "The calculated global warming in an 1880-2000 simulation is about one-quarter of observed global warming." They conclude: "Restoration of snow albedos to something approaching pristine pre-anthropogenic values would have the double benefit of reducing global warming and raising the global temperature threshold at which dangerous anthropogenic interference with climate occurs... Minor player "Technology is within reach that could greatly reduce soot, restoring snow albedo values to near-pristine values, while having multiple other benefits for climate, human health, agricultural productivity, and environmental aesthetics... "The substantial role inferred for soot in global climate does not alter the fact that greenhouse gases are the primary cause of global warming in the past century and are expected to be the largest climate forcing the rest of this century." James Hansen is often credited with sparking the current debate on global warming and the extent to which humans are influencing the climate. He shot to public prominence when he went before a US Senate energy committee in the summer of 1988 to explain the "dust bowl" conditions afflicting much of the American Mid-West at that time. His comments that "with a high degree of confidence we could associate the warming with the greenhouse effect" received wide coverage and provoked a debate in the scientific community that has now largely come down on his side.

Images courtesy of US National Oceanic and Atmospheric Administration


Saxat ur Uppsala Nya Tidning, 031018

Tillstånd kan krävas för att elda i vedpanna

Av: Göran Karlsson

Gamla vedpannor är ett hot mot folkhälsan. Små partiklar från skorstenen kan vara cancerframkallande och ställa till stora besvär för människor med luftvägsproblem. Nu är en ny vedeldningsförordning på gång från Energimyndigheten. Enligt ett förslag kommer det att krävas tillstånd enligt miljöbalken för att elda i gamla vedpannor.

Begreppet "miljögodkänd" vedpanna saknar stöd i lag och författning. Men trots det används begreppet i många sammanhang, exempelvis av miljödomstolar och miljömyndigheter. Det händer också att företag i marknadsföringssyfte kallar sina pannor "miljögodkända", utan att det finns täckning för påståendet. Det hävdar Tore Jansson i Nyköping som på Energimyndighetens uppdrag arbetar med att ta fram en ny vedeldningsförordning. Enligt förslaget ska gamla vedpannor (utan ackumulatortank) prövas enligt miljöbalken. Gamla vedpannor arbetar med låg effektivitet och dålig förbränning. Hushållsavfall inklusive förpackningar av kartong och plast får inte användas som bränsle i pannan. Det gäller även målat eller impregnerat virke.

Ytterligare ett syfte med förordningen är att öka kunskapen hos enskilda personer, företag och myndigheter. Vedeldningsförordningen är också tänkt att bli ett verktyg för kommunerna när det ska ta ställning till utsläpp från en fastbränslepanna. I grund och botten handlar det om att undanröja och förebygga risker för människors hälsa. Trots att många villaägare fortfarande använder gamla vedpannor är det ovanligt att de ställs inför rättsliga åtgärder. Det gäller i hög grad även i Uppsala kommun.

För knappt ett år sedan förbjöd miljökontoret en villaägare på en ort utanför Uppsala att använda sin gamla vedpanna. Grannarna hade i flera månader klagat på svart stickande rök, stora askflagor och obehag såväl inomhus som utomhus. Trots att miljökontoret informerade villaägaren och gav råd om vedeldning blev det inte bättre. Det fick till följd att miljökontoret förbjöd mannen att fortsätta elda i sin panna.

Villaägaren överklagade beslutet till länsstyrelsen som nyligen avslog överklagandet.


Woodsmoke can be toxic

Från Burning Issues, ideell organisation i USA, som kämpar för frisk luft, fri från vedröksgaser.

Burning wood seems, intuitively, the environmentally friendly choice. After all, it's a natural and renewable resource, and people have been burning wood for hundreds of thousands of years.

In fact, woodsmoke is almost always more harmful than emissions from an oil or propane appliance, says Pat Paslawski of Yukon Renewable Resources' Environmental Protection and Assessment Branch.

"Commercial fuels are pure hydrocarbons, which will burn completely to produce water, carbon dioxide, and only very small amounts of pollutants and ash," Paslawski says. "Even when burned properly, wood produces a much greater amount of small airborne particles, or particulates, that can clog up our lungs and harm plants."

"The new generation of high-efficiency wood stoves and pellet stoves are much cleaner, though," he adds.

The problem with wood is its chemical complexity. Pure hydrocarbons like methane, ethane, propane, and butane combine with oxygen when they burn and produce carbon dioxide and water in gas form, Paslawski explains.

However, living matter, like wood, is composed of a great variety of organic molecules. Some of them will burn and some won't, and the molecules that burn do so at a variety of temperatures. As a result, a fire hot enough to burn some components of wood will leave other compounds unconsumed and free to drift away in smoke or clog up the chimney as creosote.

The smoke produced by burning wood is a major danger to human health, Paslawski says. The smallest woodsmoke particles pass through the body's defenses in the nose and throat, and penetrate deep into the lungs. And among those particles are many carcinogens, compounds that can cause cancer.

Woodsmoke can also cause milder health problems, such as sore throats, coughs, runny noses, headaches, and nausea, even in healthy adults. In children, the elderly, or people with allergies and heart or lung conditions, the effects can be serious.

Studies in a number of places link increasing levels of woodsmoke with increases in school absenteeism, emergency room visits, asthma attacks, and a variety of other health problems…


Faktablad om vedrök

Se: www.burningissues.org/facts-simple.htm



Forskningsprogram visar hälsorisker av luftföroreningar

Från Karolinska Institutets hemsida

Ett svenskt forskningsprogram visar att luftföroreningar i vårt land ökar risken för sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Personer med akuta eller kroniska sjukdomar i dessa organ löper dessutom en ökad risk att dö under perioder med höga halter luftföroreningar.

Naturvårdsverket har under 2001-2006 stött ett forskningsprogram om luftföroreningar och deras hälsoeffekter, Swedish National Air Pollution and Health Effects Program, SNAP. Programmet avslutas 20-21 juni 2006 med en internationell vetenskaplig konferens vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Vid konferensen presenteras resultat från ett stort antal delprojekt inom områdena Människans exponering, Kortsiktiga hälsoeffekter, Långsiktiga hälsoeffekter och Mekanismer. Internationellt ledande forskare inleder med översikter av kunskapsläget inom respektive område. Några av resultaten från programmet är:

Programmets resultat är viktiga både för arbetet med det svenska miljömålet Frisk luft och för arbetet med att förbättra luftkvaliteten i hela EU-området. Skärpningar av EU-direktiven för luftkvalitet diskuteras för närvarande i EU-parlamentet. Medverkande i programmet har också bidragit till att WHO kraftigt sänkt de haltnivåer man rekommenderar sina medlemsstater att ligga under för att undvika hälsoeffekter i befolkningen (WHO Air Quality Guidelines).


Pollution may trigger heart attack

Tiny air particles pose greatest threat to at-risk individuals, study finds.

Hazy smog blankets Houston last summer. New research finds that as air pollution increases, so does the risk of heart attack.

June 11 "Exposure for as little as two hours to elevated levels of fine particulate air pollution" the kind in automobile emissions raises the likelihood of heart attack, especially among people already at risk for cardiac disease, according to a new report. "As the level of air pollution went up, the risk went up."
DR. MURRAY MITTLEMAN, study author

RESEARCHERS WHO interviewed 772 Boston-area patients about four days after their attacks found that the onset of symptoms correlated with times of high daily air pollution. Patients experienced a 48 percent rise in heart attack risk in the two hours after exposure to high levels of this type of invisible air pollutants.They also experienced an increased risk even 24 hours after exposure, according to results published in this week's edition of Circulation, a journal of the American Heart Association. "As the level of air pollution went up, the risk went up," said Dr. Murray Mittleman, director of cardiovascular epidemiology at Boston's Beth Israel Deaconess Medical Center, who led the study.

"Really, the hazard would be greatest among the people who are at the highest risk to start with," Mittleman added. Such people include those with established heart disease, conditions such as diabetes or obesity, and older individuals. The study of 489 men and 283 women was conducted from January 1995 to May 1996. The pollution particles are called PM-2.5, for particulate matter less than 2.5 micrometers in diameter. They're emitted by cars, power plants and industry, as well as fireplaces and wood-burning stoves.

Studies in the past five years have linked deaths and hospital admissions to a spike in PM-2.5 levels. The new study did not address how the particles trigger heart attacks. Other studies have shown that the particles, small enough to bypass the body's defenses and get into the lungs and other tissue, cause inflammation and blood clotting. These symptoms may contribute to heart attacks by blocking flow of blood through the heart, some researchers say. Still other studies have shown that the particles may create electrical reactions that affect the nervous system.

Beware of hot, hazy days

High amounts of fine particulate air pollution are present typically during very hot, hazy summer days, according to Mittleman.

He said people who have heart disease or an elevated risk of heart attack should avoid going outside for long stretches when air quality is poor, and said air conditioning can screen out some of the tiny particles.

Researchers noted that Boston does not have excessive pollution and meets federal air quality standards, so the risk could be even worse in high-pollution cities such as Houston and Los Angeles.

The Environmental Protection Agency's air quality standards, last updated in 1997, have been challenged in court in part because no one has pinpointed why pollution particles pose a health risk.

The study could be used to encourage the EPA to consider stricter air standards, said Dr. Jonathan Samet, chairman of the department of epidemiology at Johns Hopkins University, who was not involved in the study.

The researchers also measured for other pollutants including ozone, carbon monoxide, sulfur dioxide and nitrogen dioxide, but failed to find any statistically significant increase of risk for heart attack.

The Associated Press and Reuters contributed to this report.
2005-10-13


Småskalig förbräning ger dioxinutsläpp

Dioxinutsläpp vid eldning beror både på bränslets innehåll och hur det förbränns. 'Bakgårdsbränning' av avfall kan svara för en betydande del av den totala mängden dioxinutsläpp i Sverige. Det en av de slutsatserna som Björn Hedman drar i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet fredag 14 oktober.

Hedman konstaterar också, efter försök med samförbränning av källsorterat hushållsavfall och biobränsle, att det ofta finns mer dioxiner i bränslet än i rökgaserna. Eldning av ved med ackumulatortank ger minskade dioxinutsläpp. Pelletseldning i villapannor kan däremot ge höga utsläpp av dioxiner.

Björn Hedmans avhandling baseras på ett antal försök som behandlar förbränning i relativt små anläggningar; ca 5-600 kW, utan eller med begränsade möjligheter till rökgasrening. Samförbränning av avfall och biobränsle i effektiva, mindre biobränslepannor testades som en strategi anpassad till glesbygd, som alternativ till den vanligare storskaliga hanteringen och förbränningen av fast hushållsavfall. Tanken var att transportmässiga fördelar och möjligheter till utnyttjande av lokala biobränsletillgångar med mera skulle uppväga de fördelar med avancerad rökgasreningsteknik som större avfallsförbränningsanläggningar ofta har.

Medlemmarna i 290 hushåll i Bjurholms kommun sorterade under ett och ett halvt år torrt, brännbart hushållsavfall för sig. Avfallet samlades in och briketterades tillsammans med energigräset rörflen, varefter det förbrändes i 150-600 kW biobränslepannor.

De hygieniska och tekniska problemen vid hantering av avfallet och framställandet av bränsle var obetydliga. Förbränningsegenskaperna var goda med mycket låga koloxidutsläpp, men utsläppen av dioxiner underskred endast undantagsvis gällande gränsvärden för avfallsförbränning och nivåerna av väteklorid i rökgas översteg gränsvärdena flerfaldigt. Slutsatsen som drogs av detta var att någon form av extra rökgasrening är nödvändig för att säkert klara gränsvärdena. Dioxiner hittades också i det eldade avfallet, framförallt i textilavfall. Dioxinerna tros härröra från föroreningar i bekämpningsmedel som används vid bomullsodling eller i infärgningskemikalier.

Även om dioxiner förstörs vid förbränning, bildas också nya i förbränningen, framförallt i avkylningen av rökgaserna. De dioxinmängder som återfanns i rökgaserna var oftast mindre än de som fanns i bränslet.

Eldning av pellets i en brännare med intermittent gång gav oväntat höga utsläpp av dioxiner. Intermittent gång, som innebär periodiskt upprepade stopp och starter av brännaren medför temperaturförhållanden som kan vara gynnsamma för dioxinbildning, men dessa resultat skiljer sig kraftigt från andra rapporterade försök. Vedeldning i en modern miljömärkt villapanna gav betydligt lägre utsläpp av dioxiner än eldning i en gammal kombipanna. Eldning med full lufttillförsel, och simulerad användning av ackumulatortank, resulterade i upp till 90 procents minskning av dioxinutsläpp jämfört med eldning med reducerat lufttillskott ('pyreldning'). Eldning av plastavfall i en vedpanna gav höga utsläpp av dioxiner.

'Bakgårdsbränning', dvs. okontrollerad förbränning av trädgårdsavfall och hushållsavfall i tunna eller som öppen eld, gav stora variationer i utsläppsmängder av dioxin som bara delvis kunde kopplas till avfallsinnehåll. Resultaten visar att denna typ av förbränning kan vara en betydande källa till dioxiner i miljön.

En sammanfattande slutsats av alla försök är att dioxinutsläpp beror på komplicerade samband mellan bränsleinnehåll och förbränningsbetingelser. Bränslen med mycket höga klorhalter av ger oftast högre utsläpp av dioxiner än bränslen med låga klorhalter medan små skillnader i klorhalt döljs av variationer i förbränningsbetingelser.

Björn Hedman, miljökemi, kemiska institutionen, Umeå universitet, försvarar sin avhandling med titeln Dioxin emissions from small-scale combustion of bio-fuel and household waste (Dioxinemissioner från småskalig förbränning av biobränsle och hushållsavfall) den 14 oktober.

Källa: Umeå universitet


Några rader ur

Miljömålsrådets rapport

om läget när det gäller arbetet med att uppfylla regeringens och riksdags miljömål.

s. 20

Läget för de två nya delmålen, partiklar och benso(a)pyren ser mindre ljust ut. Delmålet för partiklar överskrids huvudsakligen till följd av emissioner från vägslitage och uppvirvling av damm medan delmålet för benso(a)pyren sannolikt överskrids främst p g a uppvärmning av småhus med ved. Beslut om mera kraftfulla åtgärder är nödvändiga. De åtgärder som hittills fattats beslut om är sannolikt otillräckliga för att nå dessa delmål i tid.

s. 23

I flera inlandskommuner i norra och mellersta Sverige är halterna under vinterhalvåret påtagligt över delmålet och även det målvärde som beslutats som ett EU-direktiv överskrids på enstaka platser. Även i ett antal orter i södra Sverige överskrids halterna under vintern. Troligtvis beror de förhöjda halterna i många fall på enskild vedeldning. De åtgärder som föreslagits är idag otillräckliga för att nå miljömålet. De tekniska förutsättningarna finns idag tillgängliga för att kunna minska utsläppen och därigenom klara delmålet i tid.

www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-1250-9.pdf


SNV 2005 - Rapport 5462 Kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen

Kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen

Rapport 5462 – Mars 2005 Naturvårdsverket

Småskalig vedeldning

Utsläpp från småskalig vedeldning har länge ansetts vara ett potentiellt miljö- och hälsoproblem och har undersökts tidigare i ett antal olika projekt, dock då med inriktning på andra föroreningar än här aktuella. Inom Energimyndighetens FoUprogram Utsläpp och luftkvalitet pågår vidare projektet Biobränsle Hälsa Miljö (BHM) som har fokuserat på kolmonoxid, organiskt bundet kol, stoft, kväveoxider, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), och ett flertal flyktiga organiska ämnen däribland "klimatgasen" metan.

Den hushållsrelaterade förbränningen av ved och pellets kan också vara en av de större utsläppskällorna av dioxiner till luft i Sverige. Även internationellt räknas den småskaliga förbränningen till en av de större källorna.

Tidigare har enbart ett par enstaka dioxinmätningar utförts i Sverige på småskalig vedeldning. Därför har man använt utländska emissionsfaktorer som grund för att beräkna de svenska utsläppen. Med hjälp av sådana faktorer i kombination med SCB:s statistik för småskalig vedeldning från 2002 kan man räkna fram att luftutsläppen av dioxiner från småskalig förbränning i Sverige, om endast rent trä används, var ca 0,1 – 3,9 g I-TEQ för år 2003.

Inom detta uppdrag har förbränningsförsök utförts av Miljökemi, Umeå Universitet på uppdrag av Naturvårdsverket för att studera utsläppen av dioxiner, PCB och hexaklorbensen till luft och aska från småskalig ved- och pelletseldning. Resultaten visar bl.a. på rökgashalter av dioxiner från förbränning av ren ved i samma storleksordning som från tidigare undersökningar. Studier gjordes på fyra olika typer av pannor; en pelletspanna, en äldre kombipanna, en modern vedpanna samt en vedkamin. Pellets, barrved och björkved med inblandning av pappersförpackningar, tidningar och plast (blandning av plast som normalt förekommer i hushållssopor) i olika kombinationer har använts som bränsle och bränsleförhållandena har varierats.

Vid jämförelse av resultat mellan den äldre kombipannan och den moderna vedpannan framträder tydliga skillnader. Den gamla kombipannan gav ungefär 10 gånger högre emissioner av dioxiner och PCB än den moderna. Inblandning av tidningspapper och kartong visade inte på någon ökning men däremot ökade halterna vid inblandning av plast med ca 100 gånger för både dioxiner och PCB. (Tidigare utländsk studie har visat på kraftigt ökade dioxinutsläpp vid inblandning av papper/kartong och 200 gånger högre utsläpp vid inblandning av PVC-plast). Även ett antal försök med förbränning av pellets utfördes. Både för dioxiner, hexaklorbensen och PCB var rökgashalterna högre jämfört med vedeldningen. Det var dock stora skillnader mellan trä- och halmpellets, där halmen gav högre halter, och mellan olika eldningsförfaranden. Vid en förnyad kompletterande mätning vid pelletseldning (SP- Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 2005) erhölls lägre värden men fortfarande något högre jämfört med "vedvärdena".

Sammantaget kan sägas att värdena varierar kraftigt mellan de olika pannorna och mellan de olika förbränningsförsöken och det är bara ett prov analyserat för varje försök. Detta gör att resultaten snarast ska ses som en fingervisning om vilka halter som kan förekomma. Att eldning med pellets gav högre utsläpp än eldning med ved var något förvånande och bör följas upp även om det knappast finns skäl att anta att utsläppen från pelletseldning generellt skulle vara högre.

En beräkning av de totala utsläppen till luft från småskalig förbränning med mätresultat från denna undersökning som grund ger <4 g WHO-TEQ dioxiner, <0,3g WHO-TEQ PCB och <400 g hexaklorbensen.
Även halterna i askan har analyserats. Dessa är överlag låga och följer rökgashalterna, d.v.s. klart högst halter återfinns i aska från förbränning av plastinnehållande bränsle.

Mer detaljerad information finns i underlagsrapporten från Umeå Universitet.

Småskalig vedeldning

Förutom dioxiner ger småskalig vedeldning upphov till utsläpp av hälsofarliga partiklar, PAH och lättflyktiga kolväten inklusive klimatgasen metan. Naturvårdsverket har i tidigare regeringsuppdrag (senast 1998) redovisat olika förslag att begränsa utsläppen av i första hand flyktiga organiska ämnen (VOC). Utsläppen från småskalig vedeldning varierar mycket beroende på bl.a. pannans typ och ålder samt hur eldningen sker, bränslets kvalitet mm. Då det visats att modernare "miljögodkända" pannor som uppfyller kraven i Boverkets Byggregler (BBR) genererar mindre föroreningar finns det möjligheter att minska utsläppen genom att byta ut gamla pannor mot nya. Att "elda rätt" kan också ha stor betydelse för både mängd och sammansättning hos de restprodukter som uppstår. Fortfarande är de allra flesta villapannor i Sverige av gammal modell även om de sakta men säkert byts ut till nyare. En villapannas tekniska livslängd ligger kring 35 år och då endast ett par procent byts ut varje år kommer det att ta en betydande tid innan dagens bestånd av tämligen gamla pannor tas ur bruk. Det är därför angeläget att på något sätt påskynda utbytet av pannor. Ett utbyte av äldre omoderna pannor mot nya "miljögodkända" pannor eller åtminstone komplettering av äldre pannor med ackumulatortank medför en avsevärd minskning av kolväteutsläppen. De förbränningsförsök som utförts inom denna studie visar att också utsläppen av dioxiner är betydligt lägre i panna med goda förbränningsbetingelser. Troligen skulle också utsläppen av hexaklorbensen minska. Det finns sålunda flera skäl att stimulera ett påskyndande av utbyte till "miljögodkända" pannor. För att minska den ekonomiska bördan för hushållen kan t.ex. övervägas att utvidga den skattereduktion som kan fås vid installation av ny panna till att gälla alla installationer, inte bara vid nybyggnation.

När det gäller nya pannor bör målet vara att endast "miljögodkända" pannor skall finnas på marknaden. Den ändring av Boverkets byggregler (Boverkets föreskrifter, BFS 1993:57) som nu är aktuell och innebär att miljökraven vid nyinstallation gäller även utanför tätort innebär inte så mycket i praktiken eftersom det i de flesta fall med nya pannor är fråga om utbytesinstallation och inte nyinstallation. Lagändring bör genomföras som innebär att både utbytes- och nyinstallationer (inom och utom tätort) omfattas av miljökraven. Naturvårdsverket presenterade 1998 ett förslag på hur detta skulle kunna ske. (Naturvårdsverkets rapport 4912, Småskalig vedeldning – underlag samt förslag till "Förordning om åtgärder för att minska utsläppen från små anläggningar som eldas med fasta biobränslen") Naturvårdsverkets förordningsförslag innehöll också krav på installation av ackumulatortank vid äldre anläggningar. De krav som angavs i detta förordningsförslag har fortfarande aktualitet.

De förbränningsförsök som utförts inom denna studie visar också, i likhet med tidigare studier, betydelsen av bränslekvalitet och hur man eldar. Inblandning av plast (vilket f.ö. är olagligt) visade t.ex. på en 100-faldig ökning av dioxinutsläppen. Naturvårdsverket har tidigare producerat en broschyr om hur man bör elda för att minska miljöproblemen. Ytterligare informationsinsatser i någon form bör övervägas. Detsamma gäller f.ö. även "Backyard burning"(jfr nedan).

4.3.3 Primära källors utsläpp till luft

De primära källornas utsläpp till luft av oavsiktligt bildade ämnen, och då särskilt av dioxiner, har tidigare varit betydande och av sådan omfattning att de säkerligen starkt bidragit till en från hälsosynpunkt oacceptabel risk. Under de senaste 10-15 åren har dock utsläppen till stor del reducerats. Inga nya, tidigare okända, primära källtyper har dykt upp.

Mot denna bakgrund bedömer Naturvårdsverket, att den totala belastningen av oavsiktligt bildade ämnen från de primära källorna till luft i dagsläget är av så begränsad omfattning, att den svårligen kan förklara att människans exponering för dioxiner och dioxinlika PCB endast ligger marginellt under det som av EU satts till högsta tolerabla dagliga intag. Naturvårdsverket anser att på nuvarande underlag är det inte rimligt att ge generella rekommendationer om vilka åtgärder de olika källorna bör vidta för att minska bildningen och utsläppen av oavsiktligt bildade ämnen.

4.3.3.1 FÖRBÄTTRING AV MÄTUNDERLAG

I en situation då belastningen totalt sett är för hög, är det dock viktigt att ytterligare utreda vilken betydelse dagens utsläpp har för människans exponering. Detta förutsätter bland annat ett mätunderlag som säkrare visar hur stora utsläppen av oavsiktligt bildade ämnen är från dessa källor under olika betingelser. Ett sådant underlag bör därför tas fram, och borde redan ha funnits.Berörda verksamheter, som sedan tidigare dessutom är fullt medvetna om att de har bildning och utsläpp av oavsiktligt bildade ämnen, har enligt miljöbalken ett ansvar för att belysa hur och i vilken omfattning de belastar miljön. Detta gäller oberoende av vilka villkoren för verksamheten är och även utan att myndigheterna ska behöva trycka på. Naturvårdsverkets genomgång inom ramen för detta uppdrag har tyvärr visat att med få undantag har verksamheternas egenkontroll i detta avseende brustit. Samtidigt bör det påpekas att även om underlaget hade funnits tillgängligt och tydligare visat att Naturvårdsverkets uppskattning av utsläppens totala omfattning varit i närheten av "sanna" värden, saknas idag kunskap om i vilken grad dessa utsläpp bidrar till människans exponering av de oavsiktligt bildade ämnena.

4.3.3.2 REDUCERING AV BILDNING OCH SPRIDNING

Oberoende av denna kunskapsbrist, är det också så att enligt miljöbalken är berörda verksamheter skyldiga att använda bästa teknik, om detta är miljömässigt motiverat och inte orimligt kostsamt. Mot bakgrund av dagens belastningssituation är de miljömässiga motiven uppenbara, varför frågorna om hur bildningen och utsläppen av oavsiktligt bildade ämnen till luft, vatten och avfall, kan elimineras eller reduceras, regelmässigt bör tas upp vid prövning och tillsyn av aktuella verksamheter. Även frågan om i vilken mån dessa ämnen förekommer i de produkter som tillverkas bör uppmärksammas. Målsättningen bör vara att enskilda verksamheters utsläpp ytterligare minskar och att den totala belastningen på miljön från respektive berörd bransch åtminstone inte ökar. Med utgångspunkt från genomgången i kapitel 4, konstaterar Naturvårdsverket att det särskilt inom metallindustrisektorn fortfarande finns rimliga möjligheter att begränsa utsläppen till luft av framför allt dioxiner. Särskilt i samband med nytillkommande verksamhet, eller vid större förändringar av befintlig verksamhet, bör detta enligt Naturvårdsverkets mening vara ett krav.

En faktor som tidigare berörts är att bildade ämnen som avskiljs från rökgaserna till stor del istället hamnar i ett avfall, varför problemet inte är slutgiltigt löst. Ju större bildningen av oavsiktligt bildade ämnen är, desto större blir mängderna i avfallet. Det finns av denna anledning starka skäl, för framför allt de verksamheter med störst bildning av oavsiktligt bildade ämnen, att närmare utreda hur bildningen kan reduceras, men även hur överföringen till avfallet eller mängderna i avfallet kan begränsas. Vidare har de verksamheter som producerar avfall med betydande innehåll av oavsiktligt bildade ämnen ett ansvar för att utreda hur dessa ämnen kommer att uppträda i avfallet, vilka riskerna för avgång till luft eller vatten är på kort respektive lång sikt och hur de slutgiltigt kan komma att belasta miljön och bidra till människans exponering. Även här är det framför allt metallindustrisektorn som berörs, men även avfallsförbränningen. Målet bör vara att nya tekniker för att undvika att oavsiktligt bildade ämnen bildas eller överförs till avfallsflöden utvecklas och införs på framför allt nytillkommande verksamheter eller vid större förändringar av befintliga.

Vidare finner Naturvårdsverket det rimligt att frågorna om oavsiktligt bildade ämnen får en ökad uppmärksamhet vid förbränningen av biobränslen. Även om utsläppshalterna verkar vara låga, och klart under de utsläppsvillkor som verksamheterna normalt får då även vissa avfallsflöden förbränns, innebär de stora flödena och branschens tillväxt att de sammanlagda utsläppen kan bli relativt stora. Enligt Naturvårdsverkets mening bör inte den miljöpolitiska ambitionen att öka biobränsleanvändningen få leda till en för hög belastning på miljön av oavsiktligt bildade ämnen. Berörda verksamheter, vilket också inkluderar skogsindustrins förbränning, har därför ett ansvar för att bättre belysa vilken belastningen är, bl.a. som funktion av bränsleval, och hur den kan reduceras, samt vidta rimliga utsläppsbegränsande åtgärder.

I detta sammanhang bör även den småskaliga vedeldningen nämnas. Denna berörs relativt ingående i kapitel 4.1.1 och får betydelse framför allt då antalet källor summeras. Att varje enskild pannas tillskott i det stora hela är mycket litet, har betydelse för hur man strategiskt går till väga för att på ett rimligt sätt reducera den sammantagna belastningen från vedeldningen. Naturvårdsverket har tidigare lämnat förslag till lagändringar på detta område. Verket bedömer att dessa fortfarande har aktualitet vad gäller kravnivån, men formerna för lagtekniska genomförandet kan behöva ses över. Förutom generella regler och tillsyn av dessa är information och vägledning viktiga medel. Särskilt gäller det att skapa en insikt om att hur och vad man eldar har stor betydelse för utsläppen från den enskilda pannan och hur det bidrar till belastningen på miljön. Vidare är det viktigt att den enskildes situation beaktas, så att man känner sig motiverad för att bidra till minskad miljöbelastning på samma sätt som ofta gäller vid källsorteringen av avfall. Dessa frågor hänger för övrigt ihop, genom att en källsortering som inte upplevs som anpassad för den enskilde kan leda till att man bränner t.ex. sina plast- och pappersförpackningar själv. Detsamma gäller sannolikt i hög grad även för den öppna eldningen på tomten ("backyard burning").

7 Slutsatser och förslag till fortsatta insatser

Naturvårdsverket anser att det viktigaste målet för det fortsatta arbetet är att genomgående få ett förbättrat underlag för att kunna dimensionera problemen och dess delar.

Förbättrat underlag

För att på ett bättre sätt kunna kvantifiera bildning, utsläpp, spridning och omsättning av de aktuella ämnesgrupperna med hänsyn till såväl primära som sekundära källor behövs dels ett förbättrat mätunderlag dels en utveckling av modeller som ger mer pålitliga uppgifter om utsläpp, transport, fastläggning och nedbrytning mm.

Ett särskilt ansvar för att sådant underlag tas fram har de berörda branscherna. Därtill bör egenkontrollen avseende oavsiktligt bildade ämnen genomgående förbättras och frågan om mätunderlag bör alltid betonas vid förändringar av verksamheterna (tillståndspliktiga eller ej), särskilt då det är fråga om nya råvaror/(avfalls) bränslen eller dylikt.

Ökade tillsyns- och vägledningsinsatser bör ske inom vissa områden. T.ex. bör insatserna för att undvika bränder i deponier och olika avfallslager fortsätta och intensifieras. Vidare bör utbytet av små vedpannor till miljögodkända, som Naturvårdsverket tidigare framhållit, stimuleras. Lagändring bör genomföras som innebär att både utbytes- och nyinstallationer (inom och utom tätort) omfattas av miljökraven i Boverkets byggregler. Naturvårdsverket har tidigare presenterat hur detta skulle kunna se ut i ett förordningsförslag 1998. De krav som angavs där har fortfarande aktualitet. Målet bör vara att endast "miljögodkända" pannor skall finnas på marknaden. Skattereduktion eller andra medel för att minska den ekonomiska bördan för hushållen vid införskaffande av nya pannor bör också övervägas. Det finns behov av ytterligare informationsinsatser om vad som bör, och inte bör, förbrännas i småpannor och utomhus. Denna information bör även ge upplysning om miljömässigt gynnsam eldningsteknik men även om konsekvenserna ogynnsamma bränsleval och tillvägagångssätt.


Fler skogsbränder kan påskynda nedsmältningen i Arktis

I och med att klimatet förändras ökar också antalet skogsbränder. Enligt en studie som forskare vid Norsk institutt för luftforskning (NIFU) har gjort så är det de omfattande och allt vanligare skogsbränderna i de nordliga tempererade områdena som är den främsta orsaken till transport av kolpartiklar till Arktis.

När kolpartiklarna faller ned på snö- och isytorna i Arktis ökar absorptionen av solinstrålningen vilket ökar temperaturen och påskyndar nedsmältningen av Arktis glaciärer. I takt med att det blir allt varmare och torrare på norra halvklotet ökar problemet ytterligare. Skogsbränder är en allt vanligare syn, här Portugal 2003.
De ökande luftföroreningarna i Sydostasien påverkar dock de nordliga polarområdena i mindre omfattning än man tidigare trott. Trots att utsläppen i Sydostasien är större än de samlade utsläppen från Nordamerika, Europa och Ryssland, utgör de mindre än 10 procent av föroreningarna i Arktis. Anledningen tros vara att de höga temperaturerna i Sydostasien hindrar föroreningarna att transporteras till Arktis.

Artikeln publicerades i Journal of Geophysical Research den 9 juni. Den finns även sammanfattad på Naturvårdsverkets hemsida.


Vedeldning anmäls till länsstyrelsen

Grannens vedeldning gör barnen sjuka och tvingar familjen att fly hemifrån. Det hävdar en villaägare i Kullavik, som anmält Kungsbackas miljö- och hälso-skydds-nämnd till länsstyrelsen.

Villaägaren, som i snart två års tid störts av rök och sot från grannens vedeldade panna, har vid uppre-pa-de kontakter med miljökontoret försökt få till stånd ett eldningsförbud. Dock utan att lyckas.

Nu har villaägaren vänt sig till länsstyrelsen och överklagat miljö- och hälsoskyddsnämndens agerande i ärendet. Kommunens handläggning kallar han för både oprofessionell och bristfällig, och han kräver att grannen beläggs med "definitivt och omedelbart eldningsförbud".

Barnen riskerar få astma

I överklagandet hävdas bland annat att pannan i grannfastigheten eldas med sur ved, och att röken tvingar familjen att stanna inomhus. "Situationen är mycket jobbig för oss och våra barn", skriver fastig-hetsägaren till länsstyrelsen. Han beskriver också hur området där fastigheterna ligger under vissa vind-förhållanden hamnar i en gryta, där röken bara cirkulerar runt.

"Vid särskilt häftiga rökattacker tvingas vi lämna vårt hus och söka tillflykt hos vänner och bekanta. Detta är extra besvärligt på kvällstid då vi tvingas packa ner barnens natt- och frukost-ut-rust-ning".

Villaägaren har också bifogat kopior på läkarintyg, som beskriver hur familjens barn drabbats av luft-vägs-problem och riskerar att utveckla astma. Av läkare har de också fått en eldriven inhalator, för att underlätta barnens andning.

Chefen på miljö- och hälsoskyddskontoret i Kungsbacka, Bertil Wahlstrand, säger att han känner till fallet, men att ärendet för kommunens del är utagerat.

- En inspektion av pannan i den aktuella fastigheten visade att den fungerar normalt för en anläggning av den här typen. Vi har heller inga belägg för att den eldas med annat än torr ved, säger han.

Oanmälda inspektioner

Tjänstemän på miljökontoret har också gjort både anmälda och oanmälda inspektioner i området. Enligt uppgift har de då inte kunnat hitta något som skulle föranleda ett eldningsförbud.

- Fastighetsägaren har vidtagit åtgärder för att minska olägenheter av eldningen, genom att installera ett rökgasfilter och höja skorstenen, säger Bertil Wahlstrand, och tillägger att det är ovanligt att kommunen utfärdar eldningsförbud.

- Vedeldning med ackumulatortank är en godtagen teknik, men frågan är ju alltid var gränsen för störning går.

Länsstyrelsens miljövårdsenhet ska nu utreda överklagandet och göra en genomgång av handlingarna.

- Därefter kommer vi att göra besök hos de båda fastighetsägarna, för att se hur det ser ut och hur det går till, säger Arne Bergkvist, handläggare på länsstyrelsen. Därefter kan det ta upp till åtta veckor innan länsstyrelsen är färdig att fatta beslut i fallet.

Mats H Ljungqvist


Rökare drabbas mest av bensen

2002-12-11 Arbetarbladet, Tierp

I våras föreslog Naturvårdsverket att införa ett gränsvärde för hur mycket bensen, ett cancerframkallande ämne, som får finnas i miljön. En inventering i länet visar nu att befolkningen i dag exponeras för nästan dubbelt så höga halter.

Bensen tillhör de prioriterade ämnen för miljökvalitetsnormer eftersom det visats kunna orsaka cancer, framför allt leukemi. Naturvårdsverket har därför föreslagit att den maximala mängd bensen man får exponeras för under ett år inte ska överskrida 2,5 mikrogram per kubikmeter någonstans i landet. Det ska gälla från 2010.

I Uppsala län har man därför infört ett eget regionalt mål för bensen, som innebär att halten inte får vara högre än 1 mikrogram i någon miljö där människor visas från 2020. Bensen finns framför allt i avgaser, bensinångor, och miljöer där vedeldning förekommer. Största källan är dock rökning, både passiv och egen rökning.

Halterna varierar

Tidigare undersökningar har visat att halterna varierar mellan 2-5 i Uppsala, medan Tierp har lägre nivåer, 0,5-1 mikrogram per kubikmeter.
En ny inventering har nu genomförts, där ett 90-tal personer burit runt på en mätare under en vecka. Detta för att få ett realistiskt värde för en genomsnittlig person.
De som tankat bilen eller vistats i lokal med vedeldning hade högre värde, dock inte statistiskt signifikant.
Däremot var det mycket tydligt att rökare exponerades för ett värde som var ungefär dubbelt så högt, som hos icke-rökare. Även passiva rökare visade samma höga värde.

Ofullständiga kunskaper

Enligt Helena Anundi och Lennart Friis, som genomfört undersökningen går det inte att säga något om vad värdena innebär för cancerrisken, eftersom kunskaperna om dessa är ofullständiga.
Men man konstaterar att länsbefolkningens exponering ligger över det föreslagna gränsvärdet och att det behövs åtgärder för at minska mängden i miljön. "Detta åstadkoms effektivast genom en kombination av åtgärder; minskade utsläpp från trafiken, reglering av vedeldning i tätorter samt eliminering av tobaksrök", skriver de sammanfattningsvis.


Luftpartiklar dödar 5000 svenskar per år

Partiklar i förorenad luft leder till över 5 000 dödsfall per år i Sverige. Detta enligt en studie som genomförts av forskare vid universiteten i Umeå och Stockholm samt från Svenska miljöinstitutet. Studien är publicerad i Svenska Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio.

Det är partiklar från trafikavgaser och annan förbränning som är de största bovarna. Att så många som 5 000 dödsfall kan kopplas till föroreningar är en högre siffra än vad man tidigare trott.

Författarna konstaterar att partiklar kan förflytta sig över stora ytor. Det är därför viktigt för svenskar i den södra delen av landet att delta i ett internationellt samarbete att begränsa utsläpp och föroreningar medan man i norra Sverige kan fokusera mer på lokala åtgärder.

Källa: Svenska Dagbladets nätupplaga. 050214.


Vedeldning het fråga i villakvarteren

Av Anders Malmström 27 oktober 2003, KÄVLINGE

Det pyr om vedeldningen i kommunens villaområden.
Även i hem utan öppen spis. Efter upprepade klagomål från villaägare utförde miljöförvaltningen nyligen en enkät för att utreda frågan.

Den visar att var fjärde husägare i Ljungenområdet i Furulund är störd över vedeldningen. I Hofterup säger var femte husägare samma sak och i Ålstorp och Sandskogenområdet i Löddeköpinge var tionde.
- Missnöjet i enkäten visar att problemet är värt att ta på allvar, säger Lars Johansson, miljöinspektör i Kävlinge. Även om det är viktigt att tänka på att inte alla hushåll har deltagit i enkäten. Enkäten skickades ut till 227 slumpvis utvalda hushåll i de fyra områdena. 182 av dem svarade.
- Vi har haft klagomål från boende i dessa områden regelbundet. Med enkäten ville vi få en fingervisning hur utbrett problemet är, säger Lars Johansson.
I enkäten ingår hushåll som själva har öppen spis i hemmet. Lars Johansson påpekar därför att resultatet av enkäten inte ger ett heltäckande svar på frågan hur stort lidande den utsläppta röken orsakar. Men enkätens resultat stämmer överens med spridningen av de klagomål som kommit in till miljöförvaltningen hittills. Klagomålen är flest i Furulund där också andelen hem utan öppen spis är störst (sju av tio hem).

Lars Johansson menar att de flesta öppna spisar är kaminer som inte är gjorda för uppvärmning utan för att enstaka brasor som ska tändas på och sedan få brinna ut. Men många husägare, menar han, har inte tillräckliga kunskaper för att elda med ved. Det finns därför risk för stora utsläpp av hälsofarliga partiklar och irriterande rök genom skorstenarna.
I nuläget har kommunen en policy att öppna spisar enbart bör användas till trivseleldning och inte till uppvärmning.
- Men det är viktigt att miljönämnden bedömer hur allvarligt problemet är. Det finns möjlighet för kommunen att förbjuda annat än trivseleldning i lokala områden av kommunen, säger Lars Johansson.

Den som bryter mot sådana föreskrifter riskerar att bli åtalad och som straff få böter och fängelse.

Även vedeldning i liten omfattning ger lokalt stora utsläpp, bland annat av tjära och andra ämnen som kan orsaka cancer. Från och med 2005 gäller nya miljöregler på området. Kommunen blir då skyldig att mäta och beräkna luftkvaliteten genom att analysera antalet partiklar i luften. Den utrustning som kommunen äger är väldigt svår att flytta och dessutom väldigt dyr vilket gör det omöjligt att sätta upp utrustningen var som helst. Lars Johansson föreslår därför att kommunen bör skaffa ny utrustning. Hans rapport och resultaten från enkäten presenteras för miljönämnden på onsdag.

Fakta - Störst missnöje i Ljungenområdet

Andel hem/Andel hushåll, som utan öppen spis störs av vedeldning
Ljungen 68% / 27%
Hofterup 40% / 18%
Sandskogen 23% / 10%
Ålstorp 37% / 8%

Källa: Miljöförvaltningen i Kävlinge kommun


Luften är sämst i Lycksele.

När grannen eldar som värst måste Margot Hedberg stanna inomhus

Hon öppnar dörren, går ut på altanen, njuter några sekunder av utsikten; bortom grannarnas skorstenar böljar Lapplands granbeströdda vidder som mjukglass med strössel.

Men några få andetag senare hostar hon till. Rösten sviker, bronkerna väser som trasiga orgelpipor. Hon måste gå in igen. Stänger dörren, hugger astmamedicinen, suger i sig av det räddande pulvret.

Margot Hedberg bor i Lycksele. Där är luften vintertid allra smutsigast i landet. Det är till stor del vedeldarnas fel.

Regeringen talar nu om att ersätta kärnkraften med biobränslen. Men om detta leder till att allt fler villaägare eldar med ved i gamla, dåliga pannor - då tar både folkhälsan och miljön stryk; i nio av tio villapannor för ved är förbränningen så dålig att röken innehåller massor av sot och tjära.

- Ja, när grannarna lägger in sin surved i pannan - då känner jag det direkt, berättar Margot Hedberg. Jag får akut andnöd, huvudet värker, ögonen blir röda, slemhinnorna svullnar och snoret rinner.

Hon skyller inte allt på vedröken. Hon är också känslig för pälsdjur, tobaksrök, mögel, parfym, damm, stark kyla och bilavgaser. Men vedröken får ofta bägaren att rinner över.

- Kalla, klara vinterdagar bolmar den från hundratals skorstenar, berättar hon, men den stiger oftast bara några meter över skorstenshöjd, inte högre - ungefär som om någon höll en jättelik glasskiva över samhället.

Vintertid skiktar sig lufthavet ovanför Lycksele ofta på detta vis. Varje gång det sker måste Margot Hedberg hålla sig inne - trots att hon medicinerar sig med förebyggande cortison- preparat.

- Röken lägger sig som en brungrå dimma mellan husen, och så fort jag öppnar ett fönster tränger den in. Då känner jag mig verkligen instängd.

Margot Hedberg blir fånge i sitt hus. Går hon ut måste hon genast ta till akutmedicinerna. Annars kvävs hon.

Hennes ännu mer astmatiska dotter mår ännu sämre. Hon kan sällan vara utomhus när det är kallt; astman griper in i hela hennes liv. Men hon vill varken berätta eller vara med på bild i tidningen. Det är jobbigt nog ändå.

Luften här i lappländska Lycksele och i andra mindre orter där var och varannan villaägare värmer sitt hus med ved innehåller under vinterhalvåret mer av både sot och så kallade flyktiga kolväten än den innerstadsluft som ständigt blandas med bilavgaser i hårt trafikerade storstäder som Stockholm eller Göteborg.

Bevisen finns i de luftmätningar som en rad kommuner i hela landet gör inom ramen för det så kallade Urbanprojektet, ett samarbete som administreras av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL.

Luften vid Vasagatan i Stockholm innehöll i fjol vinter i medeltal 8,4 mikrogram sot per kubikmeter luft. Här vid gågatan i Lycksele var medelvärdet högre: 10,6 mikrogram per kubikmeter. Summan av halterna av åtta olika flyktiga och skadliga kolväten var i Stockholm 26 mikrogram per kubikmeter luft. Här i Lycksele var den 38 mikrogram per kubikmeter. Ett av dessa kolväten heter bensen. Bensen ingår i bensin, men bildas också vid förbränning, särskilt om man eldar ved i en dålig panna.

Bensen kan ge leukemi, och om cancerrisken för befolkningen ska vara låg måste halten i luften som medelvärde ligga lägre än 1,3 mikrogram per kubikmeter luft. Den bedömningen har Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet gjort.

Luften i centrala Stockholm innehåller i medeltal 4,0 mikrogram bensen per kubikmeter luft. Halten vid ICA Cometen i Lycksele är 7,0 mikrogram per kubikmeter.

Mätinstrumenten sitter 3-8 meter över marken. Nere vid gatan är halten normalt flera gånger högre.

"Vi misstänker starkt att det främst är den småskaliga vedeldningen som förstör luften på de mindre orter där vi finner höga halter - det är den enda förklaring som finns" förklarar Anne Lindskog, doktor i analytisk kemi på IVL.

Bilavgaserna kan inte ensamma förklara saken, hävdar hon. Så intensiv är inte trafiken i Lycksele, Vännäs, Vindeln, Sorsele eller Dorotea. Dessa och andra orter i Västerbottens län har miljöforskaren Bertil Forsberg och hans medarbetare vid Umeå universitet specialstuderat.

- Halterna blir extra höga under kalla dagar därför att luften står så stilla, förklarar han. Speciellt i dalgångarna i Norrlands inland är vindarna svaga under vintern; om det blåste mer skulle gifterna spädas ut och svepas bort.

Nu ska Bertil Forsberg undersöka hur starkt vedröken påverkar de västerbottningar som lider av astma. En undersökning från Piteå visar, liksom flera utländska analyser, att det finns ett tydligt samband mellan höga sothalter i utomhusluft och ökad andnöd hos de astmatiker som tvingas andas denna luft.

- Ja, och utsläppen ökar dessutom risken för cancer. Jag anser att man inte borde acceptera vedeldning i dåliga pannor i tätorter, säger han.

Det håller Margot Hedberg med om:
- Att elda med torr ved i en modern panna är väl ingen fara. Men de flesta har ju kvar sina gamla pannor, många använder fuktig ved och eldar dessutom utan ackumulatortank.
Sådant borde förbjudas i tätbebyggda områden!

Men så radikala idéer vill inte kommunen kännas vid.

- Nej, den sortens förbud skulle få alltför svåra ekonomiska konsekvenser för Lyckseleborna, säger Kurt Lundgren, miljönämndens socialdemokratiske ordförande.

- Vi vill inte gå så hårt fram, fortsätter han, vedeldningen har starka traditioner här. Vi driver i stället en informations- kampanj. Sotaren ger vedeldarna goda råd.

På 70-talet uppmuntrade kommunen villaägarna att börja elda med ved. Många bytte ut sina oljepannor, andra gick över till ved i kombipannan. De flesta utnyttjar fortfarande den för Lycksele unika möjligheten att nästan gratis få såga, klyva och lagra sin ved på kommunens mark.

Det var nog fel att okritiskt uppmuntra folk att satsa på veden, suckar Kurt Lundgren. Men på den tiden var det ju ingen som tänkte på vedröken. Nu står vi här med enorma problem av den dåliga luften.
Och att ändra människors vanor - sådant tar tid.


Rapport från seminarium med miljömålskommittens energispargrupp

Rapporten utarbetad av vetenskapsjournalist Annika Nilsson, april 1999.

"Småskalig vedeldning - ett hot mot folkhälsan

I småskalig vedeldning eldas vedklabbar på ett sätt som gör att det oftast är mycket svårt att få en fullständig förbränning. Katarina Victorin vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och tidigare sekreterare i Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) sade att utsläppen av oförbränt organiskt material, som bl.a. innehåller cancerframkallande ämnen, kan vara tusen gånger högre än från fjärrvärmeverk (per producerad energienhet).
Småskalig vedeldning bedöms i dag också vara den största källan av utsläpp av partiklar och s.k. polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i landet. Totalt kommer minst hälften av utsläppen av cancerframkallande ämnena från småskalig vedeldning och halterna är så höga att de i stort sett överallt överskrider Miljöhälsoutredningens miljömål, i tätorter med upp till tio gånger.

Katarina Victorin sammanfattade hälsoeffekterna i tre punkter:

"Eftersom en så stor del av de cancerframkallande luftföroreningarna kommer från småskalig vedeldning kan man anta att många av lungcancerfallen från luftföroreningarna (ca 100 lungcancerfall per år) beror på just denna föroreningskälla."

"Även stoft, dvs. små partiklar, är ett allvarligt hot mot människors hälsa. Flera epidemiologiska undersökningar visar att höga halter partiklar i luften leder till att fler människor måste uppsöka sjukhus på grund av problem med lungorna. Framför allt drabbas gamla och sjuka människor med tidigare luftvägssjukdomar eller hjärtbesvär." Katarina Victorin nämnde att det också finns studier som visar att dödligheten ökar i samband med episoder med höga partikelhalter i luften.

"Ännu finns inga miljömål för partiklar, men det är på gång. Samtidigt vet man att många människor upplever sig störda av grannars vedeldning på grund av akuta andningsbesvär." "Miljöhälsoutredningen har därför föreslagit att man ska få fram strängare utsläppskrav för de små vedpannorna."

Katarina Victorin skulle gärna se möjligheten att i "vissa områden förbjuda småskalig vedeldning och i stället försöka styra över eldningen till större anläggningar, helst fjärrvärmeanläggningar, där man har möjlighet att kontrollera förbränningen."


Fler rapporter och dokument

Här nedan några exempel på (äldre) utredningar/dokument som verifierar problemen:
- SNV PM 1331 Karakterisering av rökgaser från småskalig eldning av flis och ved (1980)
- SNV PM 1714 Rökgasemissioner vid småskalig vedeldning (1983)
- SNV Rapport 3280 Utsläppsmätningar vid vedeldning i kamin och kombipanna (1987)
- SNV Rapport 3438 Dioxinmätningar vid småskalig vedeldning (1988)
- SNV Rapport 3732 Hälsorisker till följd av vedförbränning (IMM)(1990)
- MHS redovisar (Umeå universitet) Miljöbesvär och ohälsa: norra Norrlands inland (1990)
- SNV Luft 90 - Aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning (1990)
- SNV Rapport 3973 Miljöanpassad lokal energiplanering, MILEN (1991)
- SNV Rapport 4204 Energi och miljö - Ett miljöanpassat samhälle - Miljö 93 (1993)
- SNV Rapport 4224 Småskalig vedeldning och cancerrisker (1993)
- SNV Rapport 4268 Småskalig vedeldning (1993)
- SNV Rapport 4270 Utsläpp från småskalig vedeldning (1993)
- MME rapport (Karolinska institutet) Vedeldning och braskaminer (1994)
- SNV Rapport 4687 Åtgärder för att minska utsläppen från småskalig vedeldning (1996)
- Miljöhälsoutredningen SOU 124:1996 (1996)
- Miljöhälsorapport 2001 - Socialstyrelsen
- Hagforsutredningen Yrkes- och miljömedicin Göteborg 2001.
- Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem - Rapport 2000:1 - EFFEKTIV
- Alprosen 4/98, Vedeldning i tätbebyggda områden? - FHI
- Alprosen 4/97 Vedeldning - en hälsofara - FHI, med dr B Forsberg
- ALLERGIA hösten 95 UTEMILJÖ, Astma och Allergiförbundet


2007 Frisk Luft – Nu!
Första sidan
Om Nätverket
Nyheter
Vad finns i röken?
Hälso- och miljöpåverkan
Lagar, regelverk
Forskning, artiklar
Vad gör myndigheter, kommuner o d
Så här gör du om du blir störd av rök
Goda exempel
Brev
Länkar
Broschyrer
Kontakta oss