Zoom: 0 1 2 3 4

Lagar, regelverk

Miljömål, lagar och förordningar…


Sveriges miljömål

"Miljömålen ska styra valet av de åtgärder som krävs för att nå dit och kan fungera som gemensamma riktmärken för allt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Målen är vägledande vid tillämpningen av Miljöbalken"

Miljömål 2: Frisk luft
"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

Miljömål 4: Giftfri miljö
Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
(Gäller bl.a. olika utsläpp och där gifterna t.ex. kan spridas med vindar.)

Miljömål 15: God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.

I förklaringen står att "Målet innebär också att människor inte ska utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker."


Miljöbalken

Miljöbalken … säger att människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar, som har psykisk eller fysisk verkan. Dessutom störningar som i första hand påverkar välbefinnandet negativt ur medicinsk eller hygienisk synpunkt.

Man ska utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och ta hänsyn till personer som är något känsligare än normalt.


2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m.

§ 1 Bevisbörderegeln

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas… …d v s det är verksamhetsutövaren, d.v.s. den som gör eller tänker göra något, som ska bevisa att han följer reglerna.

Hänsynsregler

§ 2 Kunskapskrav

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

(Enligt tolkning, propositionen: I det dagliga livet kan man knappast begära att enskilda människor skall inhämta annan kunskap än den information som förmedlas genom innehållsförteckningar eller annan lika lättillgänglig information.....Fråga: Var finns denna innehållsförteckning och denna information vad beträffar eldstäder, kaminer etc?)

§ 3 Försiktighetsprincipen

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. … Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

(Redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder. Obs också ordet anta!)
Enligt miljöbalkspropositionen behöver man inte vänta med ingripande till dess skador har inträffat. Redan risk för skada eller olägenhet medför alltså en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta nödvändiga försiktighetsmått eller att vidta åtgärd. ...Avsaknaden av full vetenskaplig bevisning får inte användas som en ursäkt för att underlåta att vidta åtgärder. Det är alltså verksamhetsutövaren som skall visa att hans verksamhet inte framkallar några oönskade risker eller effekter!)

(Bedömingen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet. I bedömningen tar man även hänsyn till personer som är mer känsliga än genomsnittet, t ex allergiker....De störningar som avses, ska inte vara helt ringa eller tillfälliga, d v s störningen måste ha en viss varaktighet och objektivt sett innebära en olägenhet, t ex regelbundet eller vid flera tillfällen.)

§ 4 Produktvalsprincipen

Kan man ersätta en kemisk produkt eller en biokemisk organism med en mindre farlig så är man skyldig att göra det.

§ 5 Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen

(Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Principen med hushållning och kretslopp innebär att så lite nytt material som möjligt hämtas från naturen. Det menas också att man ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas.)

§ 6 Lokaliseringsprincipen

För att en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk en mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön… (Verksamheter skall lokaliseras till platser som är lämpliga med hänsyn till miljöbalkens mål och som medför minsta möjliga påverkan på miljön. )

Angående lokalisering: Se också PBL (Plan- och bygglag)!

( I domar har man tagit hänsyn till allergirisk i tät bebyggelse. T ex vid domar om djurhållning i detaljplanelagt område. Det bedömdes strängt, inte minst p g av allergirisken. Miljödomstolen ansåg sålunda att det stred mot lokaliseringsregeln att hålla häst på parkmark, som var belägen i närheten av flera bostadshus och i anslutning till en busshållplats (MÖD 2004:37).

§ 7 Skälighetsregeln

…gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. …

… Avvägningen får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap åsidosätts.

§ 8 Skadeansvaret

Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenheter för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. (Förorenaren eller den som riskerar att förorena betalar)

§ 9 Stoppregeln

Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas, om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt.

§ 10 Regeringen kan medge undantag

 

5 kap. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

1 § Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer)…

Se även nedan hänvisning till Förordning 2001:527 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft

3 § Myndigheter och kommuner skall säkerställa att de miljökvalitetsnormer som meddelats enligt 1 § uppfylls när de - prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden,
- utövar tillsyn, eller
- meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer.

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och tidigt samråd

Miljökonsekvensbedömningar av verksamheter och åtgärder

3 § Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållningen med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö…....

9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Definitioner

1 § med miljöfarlig verksamhet avses
1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten
2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller
3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserade eller icke-joniserande strålning eller annat liknande

3 § Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet

6 § Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts
1. anlägga eller driva vissa slag av fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet,
2. släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten,
3. släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen, om detta kan leda till att mark, vattenområde eller grundvatten kan förorenas, eller
4. bedriva sådan miljöfarlig verksamhet som avses i 1-3, om den ändras med avseende på tillverkningsprocess, reningsförfarande eller på något annat sätt.

Även om tillståndsplikt enligt första stycket inte har föreskrivits får tillsynsmyndigheten i enskilda fall förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Den som bedriver eller avser att bedriva miljöfarlig verksamhet får ansöka om tillstånd till verksamheten enligt denna balk även om det inte krävs tillstånd.

En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Lag (2005:571).

§ 9 Särskilda bestämmelser om hälsoskydd

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur.

Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.

14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer

Föreskrifter om bränslen

21 § För att motverka utsläpp i luften av ämnen som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön får regeringen i fråga om bränslen meddela föreskrifter som gäller bränslets kvalitet och egenskaper, förbränning, handel, överlåtelse eller införsel till Sverige.

Regeringen får överlåta åt en myndighet eller kommun att meddela sådana föreskrifter.

26 kap. Tillsyn

§ 1 Allmänt om tillsynen

Tillsynen skall säkerställa syftet med denna balk och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.

Tillsynsmyndigheten skall för detta ändamål i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av Miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.

Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses.

Verksamhetsutövarens kontroll och miljörapport

19 § Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar.

Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.

Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det.

Miljöbalk (1998:808)


Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

§ 33 Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors hälsa

I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt;
1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation......

40 Kommunala föreskrifter

Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i en kommun, får kommunen meddela föreskrifter om
- tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden.
- skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta bränslen
- tillfälligt förbud mot eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom planlagt område........



Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Numera: Plan- och bygglag (2010:900) samt Plan- och byggförordning (2011:338)

I regeringens proposition 1994/95:119 våren 1995 ansågs inte någon särskild lagstiftning om småskalig vedeldning nödvändig utan man hänvisade till förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m.

Plan- och byggförordningen, 9 §: För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap 4 § första stycket 3 plan och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av:

  1. utsläpp av giftig gas
  2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften
  3. farlig strålning
  4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark
  5. bristfälligt omhändertagande av avloppsvatten, rök och fast eller flytande avfall
  6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket


Boverkets byggregler

6:2 Luft

6:21 Allmänt
Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälso-effekter eller besvärande lukt. (BFS 2006:12).

6:22 Egenskaper hos luft som tillförs rum
Byggnader ska utformas och deras installationer ska utformas och placeras så att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för uteluft. (BFS 2006:12).
Allmänt råd:
Gränsvärden för vissa föroreningar i utomhusluft finns i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för uteluft. …….

6:25 Ventilation
Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden. De ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden. (BFS 2006:12).

6:7 Utsläpp till omgivningen

6:71 Allmänt

Byggnader skall utformas så att det blir möjligt att föra bort föroreningar som uppkommer till följd av byggnadens drift, utan att negativa effekter på hälsa och hygien uppstår för människor som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Utsläppen får inte heller medföra en ogynnsam inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning.

6:72 Förorenad luft

Installationer för avluft i byggnader skall utformas så att elak lukt eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag eller öppningsbara fönster, dörrar, balkonger eller till närliggande byggnader.

6:74 Förbränningsgaser

Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser, som släpps ut från byggnader, skall begränsas. (BFS 2006:12)

6:741 Fastbränsleeldning

Från byggnader med fastbränsleanordningar med en effekt upp till 300 kW får utsläppet av organiskt bundet kol (OGC) uppgå till högst de värden som anges i tabell… 6:741 (BFS 2008:6)

6:7411 Kaminer och dylikt

Från kaminer, spisinsatser och dylikt får utsläppet av koloxid (CO) uppgå till högst 0,3 volymprocent vid
13 % 02. Från pelletskaminer får utsläppet av koloxid uppgå till högst 0,04 volymprocent vid 13 % O2… Kravet på utsläpp av koloxid gäller inte för öppna spisar och kakelugnar som främst är avsedda för trivseleldning och inte heller för utsläpp från vedspisar som främst är avsedda för matlagning. (BFS 2006:12)

6:743 Skorstenshöjd

Rökgaser och avgaser skall släppas ut via skorstenar som är tillräckligt höga för att erhålla god skorstensverkan och förhindra att olägenheter uppstår kring byggnaden eller i dess omgivning. Skorstenar skall ocskå placeras så att rökgaser och avgaser itne förs tillbaka till luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt i byggnaden elelr överförs till närliggande byggnader.

Allmänt råd: Skorstenar för eldstäder med märkeffekt upp till 60 kW bör dels mynna över nock, dels minst 1,0 meter över taktäckningen om inte särskilda förhållanden föreligger. Vid val av skorstenhöjd bör hänsyn tas till bl a förhärskande vindriktning, brandfara vid fastbränsleeldning och risken för gnistspridning. Regler för beräkning av skorstenshöjd för eldstäder med en märkeffekt över 60 kW ges ut av Naturvårdsverket.


S k  "trivseleldning"

Många kontaktar sin resp kommun och klagar över grannars vedeldning. Ett sådant klagomål kan vandra ända upp till miljödomstol och miljööverdomstol.
Inget fall är det andra riktigt likt.
Viss vägledning kan man få av tidigare domar.
Genom (tidigare) kammarrättens domar har en praxis kommit att gälla för trivseleldning i tätbebyggt samhälle: "…ett par timmar, ett par dagar i veckan." Det finns även domar från Miljödomstolen och Miljööverdomstolen angående begränsad eldning, s.k. "trivseleldning":
"…högst ett par gånger i veckan under högst ett par timmar per gång." I andra fall har eldandet begränsats till MAX fyra timmar per gång, MAX ett par gånger i veckan. I något fall har det också dömts till förbud för eldning
Många kommuner har begränsat ved- och pelletseldning i tät bebyggelse. Se på resp kommuns hemsida!


Se även respektive kommuns
- vedeldningspolicy
- lokala hälsoskyddsföreskrifter
- handikapp-politiska program

Se även respektive Länsstyrelses Miljövårdsprogram


Luftkvalitetsförordning (2010:477)

Tröskelvärden har bestämts för olika luftföroreningar som kvävedioxider, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar PM10 resp PM2,5, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly.

26 § Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna i 10, 12, 14, 17-19 och 21-25 §§ följs inom kommunen. Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner. Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller skattning, genom analyser samt genom redovisningar och rapportering. Om kontrollen sker genom mätningar, ska den ske
1. i de områden och på de platser där det är sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta koncentrationerna, och
2. i de områden och på de platser som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för. Förordning (2013:123).

30 § Om kontrollen enligt 26 och 27 §§ visar att en föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan antas komma att överskridas i en kommun, ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser.

38 § Kommunerna ska kostnadsfritt genom Internet eller på annat lämpligt sätt informera om koncentrationerna av kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Informationen ska alltid innehålla uppgifter om
1. eventuella överskridanden av de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormerna,
2. eventuella överskridanden av tröskelvärden för larm avseende svaveldioxid och kvävedioxid,
3. vilken bedömning som kommunerna gör i fråga om överskridanden, och
4. eventuella följder för människors hälsa.

Den information som avses i första stycket ska uppdateras varje dag för koncentrationerna av kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid och partiklar (PM10). Om det är möjligt ska informationen uppdateras en gång i timmen. I fråga om bensen och bly är det tillräckligt att informationen, som ska ges i form av ett genomsnittsvärde för de tolv senaste månaderna, uppdateras minst var tredje månad, och när så är möjligt en gång i månaden. Informationen om bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel ska uppdateras minst var tolfte månad. Informationen enligt detta stycke ska avse de upplysningar som till följd av kontrollen enligt 26 och 27 §§ är tillgängliga för kommunerna.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra som är berörda eller har intresse av den.


INTERNATIONELLA ÅTAGANDEN

FN:s konvention om barnets rättigheter. Undertecknades av Sverige 1989.

Artikel 2

1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares handikapp.

Artikel 3

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

Artikel 4

Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention.

Artikel 23

1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

Artikel 24

1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa.

2. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att:

(c) bekämpa sjukdom…med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär

(e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om fördelarna med ren miljö samt får stöd vid användning av sådana grundäggande kunskaper.

(f) utveckla förebyggande hälsovård

3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.


AGENDA 21

Undertecknades av Sverige 1992


Rio-deklarationen om miljö och utveckling

Undertecknades av Sverige 1992

Princip 1 lyder:
"I strävan mot en hållbar utveckling står människan i centrum. Hon har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen."


FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet

Antogs av FN:s generalsförsamling 1993.

I Standardreglerna står att den yttre miljön skall anpassas så att människor med funktionsnedsättning som astma, allergi och annan överkänslighet får full tillgänglighet till bostäder, gator och andra miljöer utomhus. Detta ska se bl a genom att regler och riktlinjer utvecklas och att författningar som säkrar tillgängligheten antas.


Slutrapport för STEM-projekt 21353-1

(Umeå universitet, 2004)

Miljömål för luft och småskalig biobränsleeldning – kommunernas problembild och behov:

…I och med införandet av miljöbalken är samtliga kommuner skyldiga att visa att gällande miljökvalitetsnormer ej överskrids, samt vidta olika åtgärder beroende av hur den lokala situationen förhåller sig till normen. Fokus har till stor del kretsat kring storstäder och trafik, men på senare tid har mät- och beräkningsresultat från BHM-projektet visat på den småskaliga biobränsleeldningen som ett potentiellt större problem i vissa kommuner. Detta är kommuner där mycket få mätningar av PM 10 genomförts (preliminär slutrapport från BHM). Problemen kan beröra hela men överskridanden sannolikt bara delar av kommunerna. Därför är det i sammanhanget viktigt att påpeka att miljökvalitetsnormen gäller i varje del av landet, varje bostadsområde och således i varje del av ett bostadsområde. Från och med den 1 januari 2005 får partiklar mätt som PM 10 inte förekomma med mer än i genomsnitt 50 mikrogram per m3 luft som dygnsmedelvärde enligt förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Värdet får dock överskridas 35 gånger per kalenderår.

Enligt förordningen måste kommunerna mäta eller beräkna halterna av PM 10 i alla områden där halterna kan förmodas överstiga "utvärderingströskeln" 20 mikrogram/m3 under mer än 7 dagar per år samt upprätta ett åtgärdsprogram om så är fallet.


DOMAR

Bara elda vid elavbrott

Enligt en dom i kammarrätten i Sundsvall får en villaägare i Kramfors bara elda ved i sin kombipanna vid elavbrott.

Detta trots att någon sanitär olägenhet inte kunde konstateras av miljönämnden. Kammarrätten konstaterade att risken för olägenhet var påtaglig, och att detta räckte för ett förbud.


Miljödomstolen i Växjö (Malmöärende) där domslutet blev bl.a. att vedeldning tilläts bara en gång i veckan i öppna spisen. Uppvärmning av fastighet med ved i kombinationspanna förbjöds.


Totalförbud för så kallad "miljögodkänd" panna

Järfälla kommun

1  Ägarna till fastigheten xxx, förbjuds vid ett löpande vite av 5000 kronor per eldningstillfälle att elda med ved eller annat fastbränsle i fastighetens befintliga vedpanna "CTC system Vemax". Förbudet gäller även hyresgäster eller andra nyttjanderättshavare. Beslutet är fattat med stöd av 26 kap 9 och 14 §§ miljöbalken (SFS 1998:808) samt med hänvisning till 2 kap 3 och 7 §§ samma lag.

2  Med stöd av 26 kap 15 § miljöbalken bestäms att beslutet ska skickas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Yrkanden m m (till Miljödomstolen)

XX har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får uppfattas, att såväl länsstyrelsens som nämndens beslut skall upphävas. Till stöd för sin talan har de anfört bl a följande: Småskalig vedeldning under rätt förutsättningar skall kunna bedrivas i tätbebyggt område. Deras vedeldning motsvarar höga miljö- och hälsoskyddskrav. Den aktuella pannan uppfyller gällande utsläppskrav enligt boverkets byggregler. Dessa regler är vad som finns att tillgå och som de förlitar sig på. Eftersom de bor i storstadsområde är många av deras grannar inte vana vid vedeldning. De ifrågasätter om det överhuvudtaget går att komma så långt att man kan uppnå luktfri vedeldning som deras grannar önskar. – Kommunen borde informera om att det inte är tillåtet att använda vedpanna och i vilka bostadsområden sådant förbud föreligger.

DOMSKÄL (Miljödomstolen)
Med beaktande av vad som framkommit av utredningen i målet förefaller det som om den aktuella vedpannan, trots att den enligt uppgift uppfyller Boverkets krav, inte fungerar tillfredsställande. Enligt miljödomstolens mening kan det därför inte uteslutas att vedeldning i pannan kan orsaka olägenheter för boende i den närmaste omgivningen. Mot denna bakgrund anser miljödomstolen att det har funnits skäl att förbjuda fortsatt vedeldning i den aktuella pannan. Miljödomstolen finner således inte skäl att göra någon annan bedömning än den länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet. Överklagandet skall därför avslås.

SAMMANFATTNING

Klagomål har kommit in på störande vedeldning på x-vägen. Klagomålet gäller störande rök från vedeldning. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har kartlagt störningarna, inspekterat eldstaden samt proveldat denna. Vid undersökningarna har det framkommit störande rök från fastighetens vedpanna sprids till omgivningen vilket medför oacceptabla störningar för de kringboende.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har vid sammanträde 2003-05-20 beslutat återremittera ärendet i syfte att klarlägga bland annat Boverkets information angående miljögodkända vedpannor för att frågan ska prövas på nytt med beaktande av eventuella åtgärder för att eliminera störningen. Energimyndighetens pågående utredning avseende småskalig vedeldning bör analyseras och eventuellt beaktas.

Med anledning av klagomålen skickade miljö- och hälsoskyddsavdelningen 1999-07-09 ett brev till eldarna med information om regler för eldning.

Klagomålen återkom våren och sommaren år 2000. Med anledning av personalsituationen på miljö- och hälsoskyddsavdelningen dröjde det till hösten 2001 innan ärendet började handläggas igen och ett nytt brev med information och tips om hur man bör elda skickades till eldarna.

Två av de klagande inkom 2001-11-28 respektive 2002-02-15 med listor med noteringar om vid vilka tillfällen de störts. Med anledning av detta delade miljö- och hälsoskyddsavdelningen den 1 november 2002 ut en enkät till 29 hushåll boende inom en radie på 100 meter från x-vägen. Flera av kommentarerna i enkätsvaren och telefonsamtal till miljö- och hälsoskyddsavdelningen sa att eldningen (och därigenom störningen) upphört helt eller delvis under den period som enkätstudien pågick. Flera kringboende menade att eldarna måste ha varnats av någon och därför kraftigt minskat sitt eldande under enkät-perioden. Enkätsvaren sa dock att åtta hushåll aldrig varit störda av lukt från vedeldning, att åtta hushåll störts av lukt av vedeldning samt att tre stycken antyder att det förekommit störande vedeldning i området.

För att närmare undersöka förhållandena gjordes ett förbokat tillsynsbesök med proveldning i december 2002. Vid denna inspektion konstaterades att pannan är en CTC system Vemax med omvänd förbränning, installerad i november 1995, samt att det finns två 500 liters ackumulatortankar samt elpatron. Fastighetsägaren uppgav att den lokala installatören varit på plats innan vårt besök och inte kunnat hitta något fel på anläggningen. Fastighetsägarna är medvetna om att vissa grannar är störda av deras eldande. De har försökt fråga dem när de tycker att det är lämpligt att elda utan att få något svar.

Vid proveldningen kunde konstateras att röken från pannan var svart vid uppeldning. Efter 20 minuter var plymen grå/gul färgad och luktande. Efter 30 minuter och framåt luktade det kraftigt söder om huset i vindriktningen och plymen ljusnade och mörknade med korta intervall. Veden som proveldades förvarades inne och höll en fukthalt på 8 %. Miljö- och hälsoskyddsavdelningens bedömning av denna proveldning var att förbränningen inte var fullständig och att luktstörning förekom i vindriktningen från pannan.

Efter detta tillsynsbesök kontaktades leverantören av pannan. AF på CTC berättade att pannan testades 1986 av Statens provningsanstalt i Borås och att pannan uppfyller dagens krav från Boverket (BFS 1993:57). Kopia på rapport inkom till miljö- och hälsoskyddsavdelningen den 30 december 2002.

AF ville även göra en kontroll av pannan och denna genomfördes den 14 januari 2003. AF kontrollerade pannan utan att finna några felaktigheter på pannan eller installationen. Han tätade dock rökkanalen lite grann och konstaterade att keramiken i förbränningsrummet var lite sliten. Det senare skall dock inte ha påverkat förbränningen enligt AF. Den efterföljande proveldningen visade återigen att det fanns tydlig lukt utanför fastighetens tomtgräns. Båda handläggarna från miljö- och hälsoskyddsavdelningen upplevde lukten som störande under de 45 minuter som de närvarade. AF från CTC ansåg att denna lukt inte var onormal från denna typ av panna samt att pannan fungerade helt normalt under hela proveldningen.

Ytterligare en enkät delades ut den 24 mars 2003 med anledning av att eldningen varit så sparsam vid den förra enkäten, enkätperioden var nu 26/3 t o m 8/4. Denna gång delades enkäten ut till nio grannar (de åtta som i den tidigare enkäten sagt sig varit störda av vedeldning och ytterligare en som inte svarat på den förra enkäten).

Fyra enkätsvar kom in. Ett svarande hushåll anger att de varit bortresta 10 av 14 dagar och i övrigt inte varit störda av röklukt. Av de övriga har två varit störda en eller två gånger per dag 3, 8 respektive 10 dagar vid en eller två episoder per dag av enkätperiodens 14 dagar. Det hushåll som störts vid tre tillfällen hade varit bortresta 3/4 t o m 6/4 samt angav att de av misstag slängt den ifyllda enkäten i pappersinsamlingen och inte till fullo kunnat fylla i en ny enkät. Ett hushåll har vid en förtydligande förfrågan per telefon sagt att de i enkäten angett när de i området känt sig störda av röklukten och de har alltså inte alltid varit störda i bostaden vid de tillfällen de angett.

Två hushåll uppgav i kommentarerna att de vaknar på natten och känner störande röklukt inomhus och ett hushåll anser att de inte kan gå ut på sin tomt när röken kommer åt deras håll.

Eldarna på x-vägen har uppgivit att pannan har eldats två gånger per dag när det varit kallgrader utomhus. Vid plusgrader har det räckt med en gång per dag och sommartid eldas det ungefär var 3:e dag för att värma varmvattnet.

Området kring x-vägen är relativt platt och de som är störda finns på alla sidor om fastigheten. Avståndet mellan de som uppgett att de någon gång känt sig störda och eldarnas bostad varierar mellan ca 12 meter och 80 meter. De som angett att de störts i den senaste enkäten bor 60-75 meter bort.

Miljöbalkens förhållande till annan lagstiftning, skatterabatter mm

Inledningsvis kan konstateras att olika bidrag, skatterabatter etc. i vissa fall fått negativa effekter ur fr a hälsosynpunkt. Ett exempel på detta är tilläggsisolering som uppmuntrats i syfte att spara energi och som ibland lett till försämrad ventilation och försämrat inomhusklimat i form av ökande radonhalter, fukt, mögel mm. Det är värt att notera att just nu remissbehandlas ett förslag från finansdepartementet om skatterabatt för de villaägare, som vid nybyggnation, installerar värmepanna för biobränsle. Skattereduktionen syftar till att stimulera miljöförbättringar i småhus men kan, i likhet med vad som tidigare nämnts, få negativa hälsoeffekter om den utnyttjas för "fel" fastigheter.

Så till frågan om ett godkännande enligt annat regelverk skulle kunna "ta över" miljöbalkens regler. Miljö- och stadsbyggnadskontoret konstaterar här att redan i inledningen till miljöbalkspropositionen finns följande uttalande:

"Balkens regler skall tillämpas vid all verksamhet och alla åtgärder som har betydelse för miljöbalkens mål parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten"

Naturvårdsverket har på sin hemsida besvarat en motsvarande fråga enligt nedan:

"Miljöbalkens regler skall gälla parallellt med annan lag, om det inte särskilt föreskrivs att balkens regler inte skall tillämpas på verksamheten i fråga. Huvudregeln är att miljöbalkens materiella krav skall vara en miniminivå. Tillsynsmyndigheter får enligt 26 kap 9 § miljöbalken lägga principerna och hänsynsreglerna direkt till grund för föreläggande eller förbud eftersom dessa är rättsligt bindande."

Balken gäller alltså parallellt med andra bestämmelser och det finns inom nämndens område också exempel på regleringar/begränsningar som görs trots att andra lagkrav uppfylls. Det mest närliggande exemplet är begränsning av tomgångskörning, med hänvisning till människors hälsa, trots att fordonen uppfyller gällande avgaskrav. Här hjälper det inte heller att hävda att man har en bil som uppfyller "miljöklass 2005" och därför borde ha rätt att köra på tomgång.

Kraven i Boverkets byggregler (BBR) avser inte bästa möjliga teknik och har inte meddelats genom ett bemyndigande enligt miljöbalken utan med stöd av tillämpliga bestämmelser i bygglagstiftningen. Kraven för miljömärkning (Svan- och P-märkning) är mycket högre (gränsvärdena är ca hälften eller lägre) än de som är fastställda i BBR. Miljömärkningen har vidare ytterligare krav på gränsvärden för andra parametrar (kolmonoxid och stoft) vilka är väsentliga för att bedöma en utrustnings prestanda ur miljöskyddssynpunkt. Dessutom finns också i miljömärkningen krav på lägsta verkningsgrad vilket har betydelse både ur miljösynpunkt och för energihushållningen.

Det är knappast i överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler att BBRs gränsvärden skulle utgöra den norm som tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken inte kan avvika från och i det enskilda fallet, där hälsan och miljön så kräver, föreskriva strängare krav.

Energimyndighetens förslag innebär i korthet att kommunen ges möjlighet att införa tillståndsplikt för eldstäder i utpekade områden och tillstånd skulle då kunna krävas för såväl befintliga som nya anläggningar. Kommunen skulle också ges möjlighet att förbjuda fasta bränslen i utpekade områden.

Bedömning

Av miljöbalkens andra kapitel § 3 framgår att den som bedriver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Av andra kapitlets § 7 framgår att krav på skyddsåtgärder bara får ställas om det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, särskilt med tanke på nyttan av åtgärderna i förhållande till kostnaderna för dessa.

Enligt miljöbalkens 26 kapitel § 9 framgår vidare att tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden eller förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken med tillhörande rättsakter skall efterlevas. Beslut om förelägganden eller förbud får, enligt miljöbalkens 26 kapitel 14 § förenas med vite.

I det aktuella fallet är verksamheten uppvärmning av en enbostadsfastighet. Störande röklukt har konstaterats av kommunens miljöinspektörer vid två olika inspektionstillfällen. Störningen har konstaterats trots att den befintliga pannan eldades på ett optimalt sätt och med torr ved, (fukthalt under 15%, bör vara under 20%), vilket visar att bristen ligger i anläggningens konstruktion som inte ger en tillräckligt god förbränning. Dessutom har flera grannar vittnat om att de har upplevt återkommande störningar i och utanför sina hus under en längre tidsperiod. Störningarna har varit så kraftiga att de tidvis tvingats stänga av husens ventilation för att kunna sova eller stanna inomhus för att inte drabbas av hälsobesvär. Det är också välkänt (bl a genom Bertil Forsbergs forskning vid Umeå universitet) att vedrök orsakar påtagligt negativa hälsoeffekter även i relativt låga halter, bl a i form av ökad frekvens av luftvägsbesvär.

Den aktuella verksamheten kan således konstateras orsaka olägenhet eller skada för människors hälsa. Störningens frekvens samt varaktighet, en till två gånger per dag under uppvärmningssäsongen och flera timmar åt gången, gör att den inte kan betecknas som tillfällig eller obetydlig.
Således har tillräckliga skyddsåtgärder inte vidtagits. Att pannan uppfyller gällande utsläppskrav enligt Boverkets byggregler innebär inte att den kan anses som godkänd enligt de nyare och överordnade kraven i miljöbalken.

Vid en skälighetsavvägning, i enlighet med 2 kap 7 § miljöbalken, ska nyttan av vedeldningen som uppvärmningskälla vägas mot de negativa effekterna för omgivningen. Eftersom huset redan är försett med anordning för uppvärmning med el medför ett förbud mot vedeldning inte något behov av kostsamma investeringar. Den merkostnad som uppstår är inköpen av elström. Eftersom största delen av hushållen i Järfälla värms med el eller annan köpt energi kan denna merkostnad inte anses onormalt betungande. Även om investeringar mot förmodan skulle behöva göras i form av värmepump eller annan uppvärmningsanordning rör det sig fortfarande inte om kostnader som kan anses som onormala jämfört med ett normalhus i kommunen.

Eftersom uppvärmning av den aktuella fastigheten medför väsentliga olägenheter för människors hälsa, och det inte kan anses oskäligt att kräva övergång till annan uppvärmningsform än ved, bör eldning i aktuell vedpanna inte tillåtas.
Förbudet bör förenas med vite eftersom övergång till annan uppvärmning är förenad med ökade kostnader för fastighetens uppvärmning. Vitet bör vara löpande eftersom förbudet är aktuellt så länge den befintliga pannan inte byts mot annan utrustning. Förbudet gäller endast nyttjande av eldstaden, användning av anläggningens elpatron berörs inte.


Pågående fall i Vetlanda

Vetlanda kommun menar
- att i och med att anläggningarna uppfyller Boverkets byggregler och är testade av SP
- att torr och väl kluven ved används
- att vedeldarna genomgått "vedskola", som miljökontoret anordnat
- och att andra klaganden numera "sagt sig uppleva en förbättring av luften i området"
…så skulle allt vara frid och fröjd och de fyra vedeldande fastigheterna skulle kunna elda dagligen.

Länsstyrelsen återförvisar ärendet för ny handläggning och lägger fram lagparagrafer - samt Miljödomstolens dom och utsago, att: "…med hänsyn härtill bör utgångspunkten vara att s k småskalig vedeldning i tätbebyggda områden endast få ske i mycket begränsad utsträckning."

Länsstyrelsen anser att "vissa åtgärder" bör vidtas.


Vedeldare riskerar vite

Bromölla

Den villaägare som först anmälde och sedan överklagade en grannes vedeldande, har nu fått rätt. Eldaren får nu ett påbud från miljökontoret att inte elda i sin panna, och skulle han bryta mot detta, döms han till vite.

Ärendet började i höstas då en Bromöllabo klagade hos kommunens miljökontor över en granne som under många timmar, ibland flera dagar i sträck, eldade i sin panna.

Kommunen tog upp saken, och under flera månader har nu ärendet vandrat mellan handläggarna, och kommunens miljöchef har vid ett möte med den klagande grannen, förklarat att det behövs en genomgång av gällande eldningsföreskrifter för att komma tillrätta med all vedeldning i och omkring kommunens tätorter.

Men nu har alltså miljökontoret kommit till klarhet med att grannens vedeldande inte var så ofarligt som man kanske först hade anledning att tro. Då Sölvesborgs sotningsdistrikt på luciadagen i fjol gjorde en rutinkontroll, kunde de se att det fanns tjäravlagringar i skorstenen som förorsakats av felaktig eldningsteknik som inte varit av tillfällig karaktär. Detta gör det finns risk för soteld. Dessutom upptäckte sotarna vid sin inspektion att den ackumulatortank kommunen hänvisat till, inte längre fanns på plats.

Denna upptäckt leder nu till att kommunen beslutar om ett omedelbart förbud mot eldning i fastighetens kombipanna, vilket gäller oavsett om fastigheten säljs, hyrs ut eller överlåts.

Skulle den vedeldande grannen bryta mot förbudet, kostar det honom 10 000 kronor i vite varje gång.


Miljöförbundet Blekinge Väst ang förbud mot vedeldning i Sölvesborgs kommun

Länsstyrelsens i Blekinge beslut (mars 2007)

Länsstyrelsen gör följande bedömning:
Rök som ger upphov till lukt inomhus är att bedöma som olägenhet för människors hälsa i enlighet med 9 kap MB. Hänsynsreglerna i 2 kap MB måste således alltid iakttas. Utgångspunkten är att småskalig vedeldning i tätbebyggda områden endast bör få ske i mycket begränsad utsträckning. När det gäller vedeldning i kakelugn lämpas sig sådan egentligen inte för så kortvarig eldning som två timmar åt gången. Utsläppen är större innan ugnen uppnått rätt förbränningstemperatur, vilken kan förväntas ta ungefär två timmar. Av samma skäl är det inte lämpligt att tillåta eldning ett begränsat antal dagar i veckan.

Med hänsyn till det korta avståndet mellan ert hus och klagandens bostad (anm: 20 meter till grannens luftintag), gör länsstyrelsen bedömningen att det finns skäl att anta att det vid ogynnsamma förhållanden kan uppstå olägenheter hos den klagande på grund av vedeldning. Klaganden har mekanisk till- och frånluftsventilation med särskilt friskluftsintag till sin bostad. Detta gör hennes bostad mer känslig för lokalt uppkomna föroreningar än bostäder med andra ventilationssystem. Er eldning är regelbundet återkommande och kan inte anses ringa eller helt tillfällig.

Slutsatsen av det ovan sagda om vedeldning i kakelugn är att det är svårt att i detta fall utforma ett föreläggande om försiktighetsmått som ger god effekt. De särskilda försiktighetsåtgärder ni vidtagit genom att elda med torr ved och aldrig före klockan 17.00 tycks inte heller varit tillräckliga för att undvika att olägenheter uppstår i xxxxs bostad. Av den ovan återgivna bestämmelser i 2 kap 7 § MB följer att en avvägning skall göras mellan ert önskemål om att trivselelda och grannens behov av att luften, så långt möjligt, är fri från rökgaser och andra irriterande föroreningar. Länsstyrelsen finner vid denna avvägning, i likhet med miljöförbundet, att det inte är orimligt att förbjuda er att elda med ved på fastigheten xxx. Eftersom ni endast vedeldar för er trivsels skull, får ett eldningsförbud inte heller någon ekonomisk inverkan för er.

Ert överklagande skall därför lämnas utan bifall.


Miljööverdomstolen förbjuder vedeldning

Uppsala kommun

Utveckling av talan i miljööverdomstolen:
…det är den som bedriver en verksamhet som har att bevisa att densamma uppfyller miljöbalkens krav. Xxx (eldarna) har inte visat att vedeldningen inte orsakar de olägenheter som påtalats. Vedeldning i en panna av den standard som XX har medför utsläpp av så mycket orenade rökgaser att den måste anses strida mot stadganden i 2 kap 3 § miljöbalken. Ett förbud mot vedeldningen är därför nödvändigt. …

Miljööverdomstolens domskäl

Enligt 26 kap 9 § får en tillsynsmyndighet meddela de förlägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken samt föreskrifter eller domar och beslut som meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

Vid tillsyn över en verksamhet gäller bl a hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. Enligt 3 § kapitlet är alla som bedriver en verksamhet skyldiga att utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl för att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vidare föreskrivs i 7 § samma kapitel att kraven på sådana hänsyn gäller i den utsträckning som det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.

Det ankommer på den om utövar verksamheten att kunna visa för tillsynsmyndigheten att den verksamhet som bedrivs inte medför effekter eller på annat sätt motverkar människors hälsa eller miljön i sådan grad att det inte kan accepteras. Bevisbördan för att kraven i 2 kap miljöbalken efterlevs vilar alltså på den som utövar verksamheten.

Såsom länsstyrelsen konstaterat har eldningen i den i målet aktuella vedpannan, som saknar ackumulatortank och som inte uppfyller Boverkets byggregler för nyinstallation av vedpannor i tätort, sedan en längre tid föranlett klagomål från närboende grannar beträffande besvärande rök och lukt. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen finns det skäl för att anta att vedeldningen kan medföra olägenheter för de närboendes hälsa. Miljööverdomstolen finner, i likhet med länsstyrelsen, att det är miljömässigt motiverat att förbjuda användningen av pannan i dess nuvarande utformning, eftersom det finns alternativ som inte är orimliga att genomföra. …


Eldningsförbud i kakelugnar som är godkända enligt BBR

www.byggutbildarna.com

En person lät installera en kakelugn som uppfyllde kraven i Boverkets byggregler. Detta med stöd av statligt bidrag. Han använde dessutom kakelugnen i enlighet med fabrikantens instruktioner. Så långt var allt väl.

Nu gillade grannen inte eldningen och detta slutade i domstol. Av Länsstyrelsen ålades kakelugnseldaren att endast elda högst två gånger i veckan. Miljödomstolen skärpte sedan detta till att varje eldning fick högst vara under två timmar. Kakelugnseldaren överklagade till Miljööverdomstolen som fastställde följande: "Under 1 okt till 30 april får eldning ske under högst två dygn per vecka. Och varje gång under högst 8 timmar. …utgångspunkten bör vara att s k småskalig vedeldning i tätbebyggda områden endast får ske i mycket begränsad utsträckning. Den omständigheten att en person har erhållit bidrag för att installera en eldstad vars teknik ansetts uppfylla kraven i Boverkets Byggregler och därigenom godkänts ur miljösynpunkt, innebär inte att en prövning i efterhand enligt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken inte kan medföra att krav på försiktighetsmått m m uppställs".

Mål M 5480-01


2014 Frisk Luft – Nu!
Första sidan
Om Nätverket
Nyheter
Vad finns i röken?
Hälso- och miljöpåverkan
Lagar, regelverk
Forskning, artiklar
Vad gör myndigheter, kommuner o d
Så här gör du om du blir störd av rök
Goda exempel
Brev
Länkar
Broschyrer
Kontakta oss